Det är på uppdrag av regeringen som Socialstyrelsen gjort en inventering och lämnat förslag på åtgärder för att ytterligare minska antalet dödfödda barn i Sverige.
Socialstyrelsens rapport visar bland annat att tillväxthämning hos fostret är den komplikation som bidrar mest till dödföddhet och att hög ålder hos modern, låg utbildningsnivå och rökning är några av riskfaktorerna.
Enligt den senaste tillgängliga statistiken från 2016 registrerades 433 dödfödda barn, vilket innebär 3,6 dödfödda barn per 1 000 levande födda. Enligt Socialstyrelsen har andelen legat på en stabil nivå under de senaste tio åren.
Men det faktum att man i många länder har lyckats sänka frekvensen av dödföddhet mer än vad man gjort i Sverige antyder enligt Socialstyrelsen att det finns en förbättringspotential.
I rapporten konstateras dessutom att det finns regionala skillnader vad gäller dödföddhet i Sverige, vilket också antyder att det finns möjlighet att minska dödföddhetsfrekvensen.
Mot bakgrund av resultaten föreslår Socialstyrelsen en rad insatser. Det handlar bland annat om att ta fram ett kunskapsstöd om intrauterin fosterdöd och rekommendationer som berör dödföddhet till hälso- och sjukvårdspersonal med särskilt fokus kring bland annat blodprovsanalyser och tillväxtmätningar.
Andra insatser som föreslås handlar om att ta fram en kunskapsöversikt om bästa möjliga sätt att identifiera tillväxthämmade foster, information till gravida kvinnor om riskfaktorer som kan leda till negativa graviditetsutfall samt insatser för att stimulera forskningen kring dödföddhet.
– Vi föreslår också att när barn föds dödfödda ska systematiska genomgångar av medicinska journaler göras på nationell nivå av multiprofessionella team. Detta har exempelvis påbörjats på prov, enligt WHO:s rekommendationer, i Stockholm, säger Anastasia Nyman, utredare vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Ta del av rapporten på Socialstyrelsens webbplats.
