I våras uppdaterade Socialstyrelsen sina nationella riktlinjer för strokevården. Nu har myndigheten utvärderat hälso- och sjukvårdens följsamhet till de tidigare riktlinjerna från 2009 samt förutsättningarna för införandet av de nya riktlinjerna.

Socialstyrelsen konstaterar att allt färre insjuknar och dör i stroke och att ökningen av förebyggande åtgärder är en av orsakerna.

– Vi har ju sett en tydlig minskning av antalet fall sedan lång tid tillbaka och en stor orsak till detta är att vården anammat tidigare riktlinjer, framförallt när det gäller så kallad sekundärprevention, säger Anastasia Simi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

De sekundärpreventiva åtgärderna handlar exempelvis om läkemedelsbehandling vid högt blodtryck, förmaksflimmer eller höga blodfetter. 

Socialstyrelsen konstaterar också att det finns regionala skillnader i hur snabbt behandling ges inom det akuta omhändertagandet på sjukhus samt vad gäller vårdtid för den efterföljande rehabiliteringen på sjukhus.

Dessutom finns det skillnader i hur länge patienter får vänta på att komma till en strokeenhet.

– En del patienter fastnar på akuten eller någon vårdavdelning i väntan på att få plats på en strokeenhet. På vissa sjukhus skulle den akuta vårdkedjan därför kunna vara betydligt bättre optimerad, säger Anastasia Simi.

Socialstyrelsen ser också brister i den senare delen av vårdkedjan, inte minst vad gäller tillgången till multidisciplinära team under den långsiktiga uppföljningen efter stroke. Enligt Socialstyrelsen saknas detta ofta i det senare skedet då rehabiliteringen sker i kommunen. 

Mot bakgrund av utvärderingens resultat lägger Socialstyrelsen fram ett antal förbättringsförslag. Bland annat skriver man att sjukvården kan förbättra den akuta vården vid stroke genom att

  • arbeta för att fler kan få behandling med reperfusion
  • minimera tiden mellan symtomdebut och ankomst till sjukhus
  • skapa kortare ledtider från ankomst till sjukhus till behandlingsstart
  • lägga in personer med misstänkt stroke eller TIA på strokeenhet som första vårdenhet
  • dimensionera antalet vårdplatser utifrån behovet
  • minimera tiden från ankomst till sjukhus till ankomst till strokeenhet.

Vad gäller rehabiliteringen i tidig fas efter stroke kan den förbättras genom att i högre utsträckning erbjuda tidig understödd utskrivning med multidisciplinärt stroketeam till personer med lindrig till måttlig stroke.

Socialstyrelsen pekar också på att kvaliteten och förutsättningarna för en individanpassad rehabilitering i en sen fas efter stroke kan förbättras. Detta bland annat genom att en individuell rehabiliteringsplan upprättas redan vid utskrivning från slutenvården, att landstingens och kommuneras insatser samordnas bättre och att det finns tillgång till multidisciplinärt team med strokekompetens i hela vårdkedjan.

Utvärderingen finns att ta del av på Socialstyrelsens webbplats.

Läs mer:

Avancerat ingrepp en nyhet i nationella riktlinjer för strokevård.