Den 1 januari förra året började den så kallade betalningsansvarslagen att gälla, vilken skulle korta tiden som utskrivningsklara patienter blev kvar på sjukhus. Lagen skulle få landsting och kommuner att samarbeta mer runt de patienter som behandlats klart inom slutenvården och var i behov av kommunal vård eller omsorg, en process som varit något av en flaskhals. 

Rapporten från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) visar att samverkan har förbättrats sedan lagens införande, genom något som ibland beskrivs som en »kulturförändring«. Det finns nu en större samsyn om att fortsatt slutenvård inte är det mest ändamålsenliga för patienterna.

Rapporten lyfter att andelen slutenvårdsplatser som upptas av utskrivningsklara patienter inom den somatiska vården har gått från 6,9 procent i januari i fjol, till 5,9 procent i juli. Tiden som patienter blir kvar som utskrivningsklara har i genomsnitt sjunkit med en dag, från omkring fyra dagar i januari 2018 till cirka tre i oktober samma år. 

Men man bör också ha några brasklappar när det gäller statistiken. Januari brukar ligga lite högre än andra månader, vilket kan göra det något mer rättvisande att jämföra årets första månad med fjolårets.

Nyligen kom också myndigheten Vårdanalys med sin rapport, som delvis byggde på data från SKL. Där framhölls problem med statistiken. Framför allt inom den psykiatriska vården var det statistiska bortfallet stort. Det var också ytterst få vårdtillfällen i flera län, vilket gjorde resultaten mycket känsliga för variationer. Det var även stor spridning i antalet dagar som utskrivningsklara vårdades kvar på sjukhus, både inom och mellan landstingen. Det gällde både psykiatrin och den somatiska vården. Det fanns även ett bortfall i inrapporterad statistik till SK.

Även SKL-rapporten framhåller spridningen i siffror och påpekar att det vore lämpligt att undersöka orsaken till denna. Flera verksamheter har också berättat för SKL att det finns en variation i hur medarbetarna följer de nya arbetssätten. SKL vill därför se förtydligade rutiner och fortsatt utbildning för personalen.

Andra utvecklingsområden som identifierats rör exempelvis teknik. IT-systemen behöver utvecklas för att underlätta kommunikation mellan landsting och kommun. Det kan handla om journalsystem som i dag inte talar med varandra, att information inte är spårbar eller funktioner som saknas.

Även om statistiken inte är helt tillfredsställande kan ändå en tendens till kortare vårdtid i slutenvården skönjas. Dessutom har antalet så kallade 0-dagar, då patienten skrivs ut samma dag de är färdigbehandlade, ökat sedan lagen infördes. 

Så fungerar nya lagen

  • Vid förra årsskiftet slutade betalningsansvarslagen (BAL) att gälla. Den er­sattes av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
  • Syftet med den nya lagen är att få en bättre och mer sammanhållen vård och omsorg för patienter som skrivs ut från slutenvården men behöver fortsatta insatser från socialtjänst, den kommunala hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården.
  • En viktig förändring är att socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera för att ta emot patienten. Samtidigt ska den slutna vården senast 24 timmar efter att patienten har skrivits in underrätta berörda enheter och ange en trolig utskrivningsdag via ett så kallat inskrivningsmeddelande.
  • Om läkaren först senare bedömer att fortsatta insatser behövs, ska berörda enheter underrättas senast 24 timmar efter bedömningen. Om tidpunkt för beräknad utskrivning ändras ska den slutna vården så snart det är möjligt meddela detta.
  • När den öppna landstingsfinansierade vården får ett inskrivningsmeddelande ska en fast vårdkontakt utses innan patienten skrivs ut.
  • När socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården får inskrivningsmeddelandet ska de börja planera för att patienten ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt och säkert sätt och få de insatser som behövs. Om patienten behöver insatser från flera aktörer ska en samordnad individuell planering göras.
  • Kommuner och landsting måste själva enas om gemensamma riktlinjer och ingå överenskommelser om när kommunens betalningsansvar ska börja gälla.
  • Saknas en överenskommelse finns en »backup«-lösning som innebär att kommunen måste betala för utskrivningsklara patienter efter tre dagar. För den slutna psykiatriska vården gällde dock en övergångsbestämmelse under 2018 som innebär att betalningsansvaret börjar gälla efter 30 dagar, om ingen överenskommelse har slutits.

Faktarutan publicerades första gång till artikeln Ny lag ska tvinga fram bättre samverkan