1994 fanns 5,2 slutenvårdsplatser per 1 000 invånare i Sverige. Sedan dess har trenden varit nedåtgående. 2017 fanns 2,2 vårdplatser per 1 000 invånare. Det visar siffror som Socialstyrelsen sammanställt i rapporten »Kapaciteten i sjukvården – att hantera kritiska lägen«.

Enligt Socialstyrelsen är en förklaring den medicinska utvecklingen som gjort att vårdtider kortats och att vårdplatser på sjukhusen kunnat stängas. En annan förklaring till minskningen av vårdplatserna på senare år är en växande brist på framför allt sjuksköterskor.

– Utvecklingen är tveeggad kan man säga. Många gånger har det setts som att det är ett tecken på att man har en avancerad vård, men minskar antalet vårdplatser snabbare än behovet går ner är det ett problem, säger Patrik Hidefjäll, utredare på Socialstyrelsen, till nyhetsbyrån Siren.

Det finns också regionala skillnader. I Västerbotten fanns 2017 2,6 vårdplatser per 1 000 invånare. I Halland var motsvarande siffra 1,8.

Patrik Hidefjäll uppger för nyhetsbyrån Siren att siffrorna kan påverkas av att patienter skickas mellan regioner och till de större sjukhusen. Enligt honom finns det också stora skillnader mellan regionerna vad gäller invånarnas ålder, vilket påverkar vårdbehovet.

Läs också:

Så bra klarar sjukvården kriser

OECD:s rapport: Fortsatt färre vårdplatser i Sverige