– Utvecklingen är mycket oroande och det kommer att påverka hälso- och sjukvården negativt en lång tid framöver. Med sin kombination av medicinsk, vetenskaplig och klinisk kunskap utgör forskarutbildade läkare en viktig pusselbit inom life science- sektorn i stort och är även centrala för vårdens långsiktiga utveckling och patientsäkerheten, säger Sofia Rydgren Stale, andre vice ordförande i Läkarförbundet samt ordförande i förbundets utbildnings- och forskningsråd, i ett pressmeddelande.
En av orsakerna till den nedåtgående trenden är enligt Läkarförbundet att kombinationstjänster, där kliniskt arbete och forskning kombineras, är för få. En annan orsak handlar om att forskarutbildning kan inverka negativt på löneutvecklingen.
Enligt förbundet behöver forskningserfarenhet få ett högre meritvärde och generera högre lön än i dag för att fler läkare ska välja en forskarutbildning.
Läkarförbundet pekar också på att situationen är mest kritisk inom primärvården.
– Det blir lätt så att forskningen får stryka på foten till förmån för vårdproduktion. Beslutsfattarna behöver därför ha en tydligare målsättning för forskningen samt ställa vårdgivarna till svars för utvecklingen, säger Sofia Rydgren Stale.
