I Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) verksamhetsredogörelse finns inga specifika uppgifter om varför just läkare har förlorat sin legitimation utan bara på vilka grunder de har återkallats totalt sett bland all hälso- och sjukvårdspersonal.
När det gäller samtliga indragna yrkeslegitimationer var den vanligaste anledningen uppenbar olämplighet att utöva yrket. Där syns också en tydlig förändring. År 2017 och 2016 var det bara 5 legitimationer per år som drogs in på grund av olämplighet. Förra året var det 21 fall.
– Vi har inte analyserat varför. Det kan handla om någon som gång på gång döms för exempelvis rattonykterhet. En dom i sig är inte tillräcklig för att återkalla legitimationen men när beteendet upprepar sig är man uppenbart olämplig, säger Petra Carlbaum på IVO.
Enligt Susanne Billum, ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), betyder det inte att det har blivit fler olämpliga läkare eller sjuksköterskor.
– Nej, det ser vi inte. Det här är mer en grund man ofta faller tillbaka på tillsammans med något annat. Grunden kan också förekomma i fall när någon är misstänkt eller anmäld för brott och erkänt men det har inte kommit så långt som en brottmålsdom. Då kan IVO åberopa uppenbar olämplighet i stället eftersom det är bättre än att vänta flera år på en brottmålsdom.
Den näst vanligaste anledningen var att individen själv bett om att få sin legitimation indragen. Även här syns en ökning, om än inte lika dramatisk.
Antalet läkare som fick sin förskrivningsrätt indragen eller begränsad ökade också kraftigt från 15 till 28 stycken, förra året.
– En hel del är mycket åldriga läkare som plötsligt skriver ut massa narkotika till anhöriga. Då går IVO rakt på indragen förskrivningsrätt för att få stopp på det snabbt, säger Susanne Billum.
Hon tycker att problemet med äldre icke yrkesverksamma läkare som skrivit ut läkemedel borde utredas mer.
– Vi tycker att de har bagatelliserat den frågan. Vi anser att man måste ha större möjlighet att ingripa mot de väldigt åldriga läkarna. Man kan fråga sig om till exempel en läkare som är 90 år och inte arbetat som läkare på 15 år bör ha förskrivningsrätt?
Efter att HSAN:s ordförande efterlyst tydligare åtgärder och bestämmelser för att komma tillrätta med riskindivider tillsatte regeriningen en utredning. Sommaren 2018 föreslogs flera åtgärder för att stärka patientsäkerheten. Regeringen föreslog bland annat att HSAN på eget initiativ ska kunna besluta om skarpare åtgärder mot riskindivider, göra det möjligt att besluta om kortare prövotid än tre år och göra prövotidsplaner obligatoriska. Under hösten skickades förslagen på remiss. Läkarförbundet gav förslaget både ris och ros.
Inte heller på HSAN är man helt nöjda med förslagen som just nu bereds av Socialdepartementet.
– Vi tycker att man borde titta vidare på ett antal angelägna frågor. Jag hoppas de tillsätter en ny utredning och analyserar problemet på ett ambitiöst sätt, säger Susanne Billum.
Läs också:
Förslag om stärkt patientsäkerhet
I november förra året fick Mats Wiberg, expeditions- och rättschef på regeringskansliet, i uppdrag av regeringen att göra en översyn av patientsäkerhetslagen.
Bakgrunden till utredningen är bland annat att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds (HSAN) ordförande Susanne Billum i ett brev till socialdepartementet efterlyst starkare lagstöd för att kunna kräva att läkare, som fått legitimationen återkallad och vill ha en ny, visar att de är lämpliga och har aktuella medicinska kunskaper. Hon la också fram idén om en övre åldersgräns för legitimerad vårdpersonal med möjlighet till dispens för att få fortsätta arbeta och ett eventuellt införande av en lindrigare åtgärd än prövotid.
Läs hela förslaget: »Åtgärder för en stärkt patientsäkerhet och en effektivare hantering av behörighetsärenden inom hälso- och sjukvården«.
