I Region Stockholms budgetram för Karolinska universitetssjukhuset 2018 skulle verksamheten egentligen landa på 30 miljoner kronor plus. Men resultatet från 2018 är drygt 820 miljoner kronor i röda siffror. Till det kommer ytterligare omkostnader som gör att underskottet för sjukhuset nu är 1,1 miljarder kronor. 

Ungefär hälften av de 1,1 miljarderna är sådant som sjukhuset hoppas lösa med ersättning för viss vård, plus ett stort sparprogram.

– Vi är ganska säkra på att vi får 175 miljoner för vård som inte går att flytta ut från sjukhuset. Det är dels sådant man har beslutat inte ska flytta ut alls, dels vård som försenas, säger Karolinska universitetssjukhusets styrelseordförande Håkan Sörman till Läkartidningen.

– Sedan har vi sagt att vi ska lägga in ett eget sparprogram på 420 miljoner kronor.

Men det kommer fortfarande att behövas omkring 550 miljoner kronor för att täcka underskottet.

– Det har vi sagt att vi får föra resonemang med regionen om. Vi kan inte klara ett större beting, för då klarar vi inte vårdläget.

Vad tror du om förutsättningarna att regionen skjuter till de 550 miljoner kronorna?

– Dem tycker jag vi har väldigt goda skäl för. Den speciellt högspecialiserade vården är dyrare och det kan vi visa. Det har vi sagt att vi vill ha ökad ersättning för, för det finns inte i dagens vårdavtal. Och det tror jag att det finns en förståelse för, säger Håkan Sörman.

När det gäller sjukhusets egna sparpaket kommer det att innebära att 400 tjänster måste bort. Och det kommer gälla nästan hela spektrumet av personal. 

– Vi tror inte att vi kan avvara några sjuksköterskor med den rekryteringssituation som råder.

Hur ser det ut för exempelvis läkarna?

– Vi kommer att behöva göra neddragningar bland läkare, undersköterskor och annan personal. Och administratörer förstås. Vi tittar också på centrala staber och sådant, det drabbar inte bara golvet – det skulle inte hålla.

– Men jag tror att vi har mer personal än vad vi ska ha, med hänsyn till den vård som har flyttat ut. Den förändringen har vi inte lyckats göra än men det måste vi göra nu.

Finns en grov uppskattning hur stor del som ligger på den kliniskt arbetande sidan?

– Det kan jag inte säga. Det vore orimligt om allt låg där, men större delen kommer att ligga där. Vi ska se till att man »städar trappan uppifrån«. Och vi ska verkligen försöka minska inhyrningen.

När det gäller den omtalade typen av ledningskonsulter, såsom Boston Consulting Group, är det stopp sedan förra våren, berättar Håkan Sörman. Däremot finns konsulter kvar på IT-sidan. Det har till stor del med flytten till Nya Karolinska i Solna att göra, och den typen av konsulter fasas till viss del succesivt ut. 

Nu kommer alltså Karolinska universitetssjukhuset att genomgå ytterligare ett sparpaket. 

– Det är klart att alla känner att det här inte är roligt. Men jag menar också att trots den gigantiska flytt vi gjorde förra året, har vården ändå kunnat upprätthållas på ett bra sätt. Det är tack vare starka insatser från personalen som inte nog kan understrykas.

– Vi måste ta tag i ekonomin på en gång, annars kommer man bara att snacka ekonomi de närmaste åren och det är hopplöst. Vi vill driva verksamheten så bra som möjligt.

Sparpaketet krympte

Karolinska universitetssjukhusets underskott 2018 blev 822 miljoner kronor. En stor anledning är en förändrad tidsplan för utflytt av vård.

Förra året hade sjukhuset ett sparbeting på 525 miljoner kronor varav 420 mäktades med. Men sedan tillkom pensionskostnader för 235 miljoner som man inte hade räknat med. 

2018 fick också Karolinska universitetssjukhuset pengar för att korta vårdköer, pengar som inte finns med i 2019 års budget. Det är en stor anledning till att underskottet växt ytterligare. Därtill kostade hyrpersonal 150 miljoner mer än beräknat.

Sparprogrammet för 2019 låg ursprungligen på 550 miljoner kronor, men har sänkts med 130 miljoner som ska användas till arbetsmiljöåtgärder.

Karolinska universitetssjukhusets omsättning är omkring 18 miljarder kronor.