Förslaget om den förändrade läkarutbildningen, som har sin grund i Stefan Lindgrens utredning från 2013, har blivit en riktig långbänk. Men nu närmar sig ett avgörande, erfar Läkartidningen.

För att den nya sexåriga, legitimationsgrundande läkarutbildningen ska få grönt ljus krävs en förändring i högskoleförordningen. Ett beslut som fattas av utbildningsdepartementet. 

Nu har utbildningsdepartementet tagit fram ett slutligt förslag, som har skickats ut till bland annat de berörda universiteten för ytterligare synpunkter. Den viktigaste förändringen är att starten på den sexåriga läkarutbildningen skjuts fram ett år. Det innebär att skiljelinjen mellan det nya och det gamla systemet flyttas från juni 2020 till juni 2021.

Det har, som Läkartidningen tidigare skrivit, varit ett starkt önskemål från flera universitet som har läkarutbildningar. Sveriges dekaner vid de medicinska fakulteterna har till exempel i ett gemensamt brev bett om att införandet ska skjutas fram till höstterminen 2021. De anser att nuvarande tidsplan är orealistisk. Något som flera andra remissinstanser också har påpekat.

Lärosätena som i dag har läkarutbildningar måste ansöka på nytt för att få examensrätt för den nya läkarutbildningen. Det innebär att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) måste göra examenstillståndprövningar. Även UKÄ har varnat för att tidsplanen är för snäv.

Reglerna för övergångsperioden, det vill säga den period som de bägge utbildningarna löper parallellt, ändras också i utbildningsdepartementets nya förslag. Sista datum för övergångsperioden skjuts fram – men inte ett år, utan bara sex månader. Läkarstudenter som har börjat sin utbildning före första juli 2021 föreslås få slutföra utbildningen enligt de gamla reglerna – med kravet att de tar sin examen senast december 2029. Att övergångstiden ska kortas har också varit ett önskemål från flera remissinstanser, framför allt universiteten.

Utbildningsdepartementet kommer att ta emot synpunkter på det nya förslaget de kommande veckorna. Därefter väntas ett beslut fattas inom kort. 

I slutet av förra året beslutade riksdagen att allmäntjänstgöring, AT, ska fasas ut och att bastjänstgöring, BT, ska införas från år 2020. Ett beslut som går hand i hand med den sexåriga läkarutbildningen. De första som kommer att göra BT är utlandsutbildade läkare. Den första kullen med svenskutbildade läkare kommer tidigast att påbörja sin bastjänstgöring 2027 – om den sexåriga läkarutbildningen startar höstterminen 2021.

Läs också:

Lärosätena vill skjuta fram starten på nya läkarutbildningen

Riksdagsbeslut fattat: BT ska införas och AT fasas ut

Sofia Rydgren Stale: »Vi har vunnit en seger«

Nytt steg mot sexårig läkarutbildning

Så redo är lärosätena för en sexårig läkarutbildning

SNÅRIG VÄG MOT NY LÄKARUTBILDNING

  • 2010 börjar Utbildningsdepartementet förbereda en översyn av läkarutbildningen. Bakgrunden är bland annat kritik om att den svenska utbildningen inte lever upp till EU:s regelverk.
  • 2011 startas en utredning ledd av Stefan Lindgren.
  • 2013 presenterar regeringens utredare Stefan Lindgren sitt förslag. Han föreslår att läkarutbildningen ska förlängas från 11 till 12 terminer och att AT-tjänstgöringen, som funnits i 40 år, ska slopas. Universiteten blir därmed ensamma huvudmän för utbildningen. En ny examensbeskrivning med fler mål föreslås också.
  • I december 2013 uppmanar rektorerna vid lärosätena som ger läkarutbildning regeringen att agera. De skriver att de är förvånade att förslaget till en »framåtriktad och välbehövlig« förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss, snart nio månader efter att det låg klart.
  • Utbildningsdepartementet uppger att oklarheter kring de ekonomiska konsekvenserna är skälet till att förslaget om en förändring av läkarutbildningen inte skickats ut på remiss.
  • I april 2015, efter att förslaget legat vilande på utbildningsdepartementet i två år, skickades det ut på remiss.
  • Förslaget får i stort tummen upp men krav på att den kompletteras med en introduktionstjänst förs fram av bland andra Läkarförbundet.
  • I juli 2016 får Jens Schollin, tidigare rektor vid Örebro universitet, i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn och lämna förslag till ett sammanhållet system för läkarens grundutbildning och specialisering.
  • 31 maj 2017 är Jens Schollin färdig med sin utredning. Han berättar om innehållet i grova drag – att införa en ny tjänst, bastjänstgöring. Men själva utredningen blir offentlig först 22 november när den skickas ut på remiss.
  • En referensgrupp får i uppdrag av utbildningsdepartementet att ta fram ett förslag på examensbeskrivning för en sexårig läkarutbildning med Stefan Lindgrens utredning som grund. Förslaget lämnas till regeringen hösten 2017.
  • Februari 2018 skickas förslaget om läkares bastjänstgöring, BT, på remiss. Stödet är stort bland remissinstanserna, även om en del invändningar kommer.
  • Sommaren 2018 skickas även regeringens promemoria »En sexårig utbildning för läkarexamen« på remiss. Reaktionerna är överlag positiva, men ett starkt önskemål är att utbildningsstarten bör skjutas upp.
  • 28 november 2018 beslutar riksdagen att BT ska införas från år 2020, och att AT därmed ska fasas ut. 
  • Förslaget om den sexåriga läkarutbildningen bereds just nu i Regeringskansliet, beslut väntas komma inom kort. Med stor sannolikhet skjuts starten fram till höstterminen 2021.