Peter Lindgren, vd vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Foto: Jesper Cederberg
Rapporten »Ersättningen och e-hälsan« tar ett grepp om frågan hur ersättningsmodellerna påverkar utvecklingen inom e-hälsoområdet. Den kartlägger också alla ersättningsmodeller som används i Sverige.
I den traditionella primärvården är kapitationsersättning vanligt, det vill säga att vårdgivaren får betalt för antalet patienter denna ansvarar för. Den modellen innebär minst detaljstyrning och gynnar därför utveckling.
Trots det går innovationen inom e-hälsa förhållandevis långsamt. En anledning kan vara att kapitationsmodellen oftast kompletteras med en ersättning för varje enskild åtgärd.
– När man kopplar på de åtgärdsspecifika ersättningarna för besök så finns risk att man låser in vissa beteenden och inte har möjlighet att ta till sig nya lösningar, säger rapportens författare Peter Lindgren, vd vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi och adjungerad professor vid Karolinska institutet.
– Ett exempel kan vara om en stor del av ersättningen kommer från fysiska besök. Då blir det omöjligt att gå över till mindre resurskrävande kontaktformer, som videomöten eller till och med telefonmöten, eftersom en stor del av intäkterna då faller bort och det blir svårt att få budgeten att hålla.
Peter Lindgrens kartläggning av ersättningsmodellerna visar att bara 7 av 21 regioner har gjort anpassningar för e-hälsa. I två fall handlar det om kognitiv beteendeterapi över internet. Och fyra regioner betalar ersättning för digitala vårdkontakter.
Yttrar någon orden »ersättning« och »e-hälsa« i samma mening är sannolikheten annars ganska stor att det handlar om hur mycket pengar regionerna ska betala Kry, Min doktor och andra privata digitala vårdgivare. Kanske bör man snarare diskutera efter vilken modell de ska ha betalt.
Peter Lindgren menar att åtgärdsbaserad ersättning, där regionerna betalar de privata digitala vårdgivarna per besök, leder till dålig kostnadskontroll och att en del vård kanske sker i onödan.
– Man kanske skulle gå över till en separat listning för de digitala ersättningarna. Det kanske skulle vara en nationell kapitationsmodell, en sorts abonnemangslösning, där regionerna betalar en fast summa för varje patient som listat sig hos en digital vårdgivare.
– Men en förutsättning för det är att regionerna snackar ihop sig om det här och kommer fram till en gemensam lösning. Här behöver man samverka för att ta fram nya modeller.
Inom den somatiska specialistvården och psykiatrin är anslagsmodellen vanligast, alltså att ett fixt belopp ska täcka en viss verksamhet. Det ger en god kostnadskontroll, men riskerar att leda till längre väntetider och att svårare patienter remitteras vidare. På så sätt är åtgärdsmodellen bättre, då det lönar sig att genomföra så många åtgärder som möjligt.
Ersättningsmodellerna kan också spela roll i samarbetet mellan primärvård och slutenvård. Generellt sett ser Peter Lindgren ganska stora möjligheter till effektivisering i övergången mellan vård på sjukhus och på vårdcentraler.
– Nu har vi en form av ersättning till sjukhusen och en annan form av ersättning till vårdcentralerna och då blir det svårt att samverka.
– Det blir en väldigt intressant att följa om man får till det där gränsöverskridande, stuprörsbrytande samarbetet. Jag tror att det finns väldigt stora vinster med det.
För fem år sedan gjorde Peter Lindgren en liknande rapport om ersättningssystem, dock utan fokus på e-hälsa. För att »slippa göra den igen« skulle han vilja att regionerna lärde sig av varandra, vilket innebär ett mer systematiskt uppföljningsarbete.
– Vi har lite av ett naturligt labb här med 21 regioner som gör på lite olika sätt. Men det saknas systematiska uppföljningar av förändringarna. Om Sveriges Kommuner och landsting eller Socialstyrelsen nationellt och löpande kunde hålla det här uppdaterat, skulle det vara en bra bas för regionerna att lära sig av effekterna av förändringarna. Jag tror att man skulle vinna rätt mycket på det.
Rapporten är en del av Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet och finns tillgänglig på SNS webbplats.
Läs även:
Beslut om ersättning till nätläkare dröjer till sommaren
E-hälsoläkarna på väg att bli intresseförening
Kry till Sörmland – blir dyrare för regionerna
Avgift klubbad för digitala vårdbesök
