Sedan den här artikeln publicerats, har Fikru Maru svarat på kritiken.
I maj förra året kom Fikru Maru hem till Sverige efter att ha suttit fängslad i Etiopien i flera år utan att ha förklarats skyldig till brott i domstol. Brottsrubriceringarna hade då gällt kännedom om mutbrott och terrorbrott. Fikru Marus advokater, liksom människorättsorganisationer, såg anklagelserna som en bricka i ett politiskt maktspel i landet.
En central del i historien är det hjärtsjukhus som Fikru Maru startat i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Det är ett sjukhus som har fått svenskt bistånd. Men nu framkommer också andra uppgifter om verksamheten där.
Flera av varandra oberoende källor, läkare som arbetat med Fikru Maru på fyra sjukhus i Sverige och i Etiopien, säger till Expressen att gamla pacemakrar plockats ut från avlidna och satts i nya patienter. Enligt några har batterinivån ibland varit låg.
Återanvändning av pacemakrar förekom tidigare även i Sverige om utrustningen var förhållandevis ny. Men efter ett EU-direktiv i början av 2000-talet slutade man helt med det.
En svensk läkare säger till tidningen att en etiopisk kvinna som var på besök i Sverige kom in till sjukhus med en larmande ICD-dosa. Det visade sig att pacemakern hade slut på batteri och att den tidigare hade suttit i två då avlidna patienter.
Fikru Maru uppger för Expressen att det har hänt att han opererat in redan använda pacemakrar.
– Ja, i början. Det har vi gjort, säger han.
– Svenska sjukhus tillfrågade oss om vi resteriliserar och så – och då slutade vi helt.
Han säger att internationell praxis tillåter resterilisering och återanvändning av pacemakrar, men att hans sjukhus trots det slutade med förfarandet 2011 eller 2012. Patienterna fick inte reda på om de fått en begagnad pacemaker.
Han säger att batterilivslängden alltid kontrollerades och att man inte opererade in någon som förväntades ta slut efter ett halvår.
En av huvudfinansiärerna till Fikru Marus hjärtsjukhus i Etiopien är det svenska statliga investmentbolaget Swedfund som satsade omkring sex miljoner skattekronor på projektet. Ett »hittills okänt dokument« som Expressen tagit del av visar att Swedfund 2013 bad svenska utrikesdepartementet att smuggla in utrustning till sjukhuset i Etiopien för att kunna fortsätta driva verksamheten.
Departementet säger till tidningen att det konsulära uppdraget inte innefattar sådant som »import av medicinsk utrustning via diplomatpost«. UD tog även muntlig kontakt med Swefund för att förklara gränsdragningen i statens verksamhet.
Året innan, 2012, dömdes också Fikru Maru för stöld av fyra stentar vid St Görans sjukhus i Stockholm. Det var något som diskuterades inom Swedfund, men bolaget kom fram till att sjukhuset i Etiopien skulle få stöd ändå.
I den rättsliga processen erkände Fikru Maru stölderna och motiverade dem med att han hade två unga patienter som behövde hjälp, i Etiopien.
– Det där är någonting jag kommer att ångra för resten av livet, säger han till Expressen.
– Om jag hade chansen att ha det ogjort så skulle jag ta den.
Läkartidningen har varit i kontakt med Fikru Maru som svarar på kritiken.
Fallet Fikru Maru
2007 invigs Fikru Marus hjärtsjukhus Addis Cardiac Hospital i Etiopiens huvudstad.
2010 tvingas Fikru Maru lämna väskor med medicinsk utrustning i den etiopiska tullen efter att de krävt importtillstånd som han inte har haft. Hans kortbetalning för att lösa ut dem går inte igenom och väskorna konfiskeras. Fikru Maru grips, misstänkt för smuggling, och hålls häktad i tio dagar innan han släpps. Åtalet läggs ned efter ett år i brist på bevis.
2013 grips omkring 40 personer i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, däribland Fikru Maru, som misstänks för kännedom om mutbrott. Huvudmisstänkt är landets tullminister. Fikru Maru har satt sedan frihetsberövad utan fällande dom. Senare under året förklaras att kopplingen mellan Fikru Maru och tullministern är att den senare beslutat att lägga ner smugglingsåtalet mot den svenske hjärtläkaren år 2010. Många anser att åtalet endast är en politisk maktkamp i landet.
2014 vädjar Fikru Marus advokater till domstolen att släppa åtalet med hänvisning till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som Etiopien skrivit under.
2015 tas frågan upp i riksdagen och Fikru Maru skriver en vädjan till Sveriges statsminister.
2016 tas fallet, efter många förseningar, upp i etiopisk domstol. Efter ett vittnes utsago beslutas att Fikru Maru måste presentera bevis för sin oskuld. Den 2 september drabbas Fikru Maru av pneumotorax och förs till sjukhus. Den 3 september bryter både ett upplopp och en brand ut på fängelset där Fikru Maru hölls innan han insjuknade. 23 personer omkommer. Statliga uppgifter, citerade i medier, uppger att 21 personer omkommit på grund av kvävning under paniken som utbröt och att två dödats när de försökt fly fängelset. I oktober står det klart att Fikru Maru behöver vård som inte är tillgänglig i Etiopien. På grund av detta avsäger han sig rätten till juridiskt försvar. Han döms, och med strafflindring och den tid han spenderat häktad kan han omedelbart friges. I december åtalas han dock på nytt, denna gång för terrorism i samband med fängelseupploppet.
2017 i januari flyger ett team svenska läkare till Addis Adeba och utför hans operation. Den går bra, men senare uppstår komplikationer med hematom och bröstsmärtor. För att undvika ytterligare förseningar av rättsprocessen bestrider inte Fikru Maru anklagelserna. I maj frikänns Fikru Maru av högsta domstolen i det tidigare åtalet om korruption. Terroråtalet kvarstår dock. I augusti tas beslut att skjuta upp rättegången till den 1 januari 2018.
2018 i januari återupptas rättegången. Åklagaren har problem med att få vittnen till domstol och rättegången avslutas i slutet av månaden. Beskedet ges att domen ska meddelas i mars, vilket skjuts upp till april, som sedan skjuts upp till maj. Senare i maj meddelas att terroranklagelserna släpps men att annat åtal kan vara möjligt. Tisdagen 15 maj meddelas dock att Fikru Maru blir frigiven, helt friad från alla anklagelser.
(uppdaterad 2024-09-23)