Emelie Hultberg är ordförande i den nya föreningen och nyligen hade man sitt första fullmäktigemöte. Foto: Katarina Strid

Det var Göteborgs läkarförening, Nordvästra Götalands läkarförening och Älvsborgs Södra läkarförening som i höstas bildade Västra Götalands läkarförening. Emelie Hultberg är ordförande i den nya föreningen som nyligen hade sitt första fullmäktigemöte.

Hur har den första tiden varit?

– Full av diverse praktiska arrangemang. Eftersom Skaraborgs läkarförening har funnits kvar, så har även vår samarbetsförening Läkarföreningar i Väst varit kvar och hanterat alla regionala förhandlingar hittills. Men det flyttas över till oss i Västra Götalands läkarförening från den 1 april. 

Har Skaraborgs läkarförening beslutat sig för att gå med i Västra Götalands läkarförening?

– Ja! Skaraborgs läkarförening är nu en del av läkarföreningen. Men rent formellt återstår att Läkarförbundets förbundsstyrelse ska ge sitt godkännande.  

När den nya föreningen bildades valde Skaraborg att ställa sig utanför. Vad fick dem att ändra sig?

– Det beror nog framför allt på att en del lokalfackligt aktiva har påtalat svårigheten att verka fackligt när man står utanför den nya föreningen och sett fördelarna med att vi har möjlighet att samordna oss.

En förhoppning var att det fackliga arbetet kring gemensamma frågor, som löner, skulle stärkas genom att gå samman. Men det fanns även en oro för en försvagning kring lokalfackliga frågor. Har ni märkt några effekter?

– Vi har startat åtta av våra tio lokala sektioner. Vi har fått väldigt aktiva styrelser i våra sektioner. Många är ganska nya i det fackliga arbetet, men har ett stort engagemang. Så jag skulle säga att det riktigt nära fackliga arbetet hittills har stärkts. När det gäller möjligheterna att påverka på en mer övergripande nivå är det för tidigt att säga något om effekterna.

Vilka frågor kommer ni fokusera på under året?

– Vi har fortfarande en del interna frågor som ska lösas, som hur vi bäst ska organisera oss. Annars kommer mycket fokus ligga på att formera vårt strategiska påverkansarbete, inte minst på regional nivå. Löner och arbetsmiljöfrågor står också högt på agendan.  

Även i andra regioner finns det flera lokala läkarföreningar. Hur kommer det sig att ni har lyckats få alla att enas?

– Det har varit viktigt att initiativet kom från regionföreningen – att det var ett gemensamt initiativ från alla lokalföreningar. Vi har också tagit oss tiden att utreda, fundera och förankra. Vi höll på i nästan två år innan vi sjösatte det nya. Vid alla förändringar behöver man få vänja sig vid tanken, försöka identifiera fallgropar och hantera dem.