De senaste åren har antalet barn och unga som vänder sig till sjukvården för utredning och behandling av könsdysfori ökat kraftigt. Den största ökningen syns bland unga flickor.

Enligt Smer finns det en rad etiska frågor kopplade till behandling av könsdysfori hos barn och unga. Bland annat handlar det om behov, nytta risker, självbestämmande och hur man hanterar kunskapsluckor och osäker kunskap.

Sedan förra året har rådet därför samlat in information och haft dialoger med företrädare för olika intresseorganisationer och kliniska utredningsverksamheter.

Resultatet är att Smer nu konstaterar att det finns kunskapsluckor som måste fyllas. Därför föreslår man i en skrivelse att Socialdepartementet ger tre myndigheter uppdrag att ta fram mer kunskap.

Enligt förslaget ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomföra en systematisk kunskapsöversikt över det vetenskapliga underlaget för utredning av barn och unga med könsdysfori och vad som är känt om långtidseffekterna. I uppdraget bör också ingå att redogöra för vad som kan vara orsaken till ökningen och hur vanligt det är att den som genomgått behandling som barn ångrar sig.

Smer vill att Läkemedelsverket får i uppdrag att analysera off-label förskrivningen av olika pubertetshämmande och könskonträra läkemedel hos barn och ungdomar. Genom att studera förskrivningsmönstret kan man lära sig mer om omfattning, ålder och skillnader över landet.

Slutligen vill Smer att Socialstyrelsen får i uppdrag att snarast uppdatera sitt kunskapsstöd »God vård av barn och ungdomar med könsdysfori«.