År 2015 bestämde regeringen och Sveriges Kommuner och landsting att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården i syfte att korta väntetiderna när det gäller att utreda misstänkt cancer och göra cancervården mer jämlik. Socialstyrelsen har nu följt upp och utvärderat satsningen och publicerade resultaten i en slutrapport i dag måndag.
Prostatacancer är en de cancerformer för vilka väntetiden från misstanke till första behandling blivit kortare, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport, men påpekar att det fortfarande är långt till de mål som satts.
Vårdförlopp för prostatacancer, huvud- och halscancer, matstrups- och magsäckscancer, cancer i urinblåsa och övre urinvägar samt akut myeloisk leukemi infördes 2015. Medianväntetiderna för dessa hade kortats 2017 jämfört med 2013/2014. Mest hade medianväntetiden kortats för strålbehandling vid prostatacancer. Den hade kortats med 39 dagar till 169 dagar 2017. Målet är 68 dagar.
Av de 11 vårdförlopp som infördes 2016 gäller att väntetider hade kortats, i varierande grad och upp till 28 dagar, mellan år 2015 och 2017. Men för några cancerformer har medianväntetiden tvärtom ökat något. Det gäller bland annat bukspottkörtelcancer, cytostatikabehandling vid gallblåse- och gallgångscancer samt onkologisk behandling vid lågmalign hjärntumör.
Skillnaderna mellan regioner och verksamheter har minskat något men är fortfarande stora, enligt rapporten.
Under de fyra år som satsningen pågått har omkring 270 000 patienter utretts för misstänkt cancer.
Läs hela slutrapporten:
