– Allt handlar om förtroende, säger Meeri Haataja till Läkartidningen.

Hon menar att det är viktigt att hälso- och sjukvården tar fram en etisk plattform parallellt med införandet av artificiell intelligens, AI. Där är en nyckelfråga att vara öppen gentemot befolkningen hur tekniken används.

– När vi pratar om transparens måste vi uppmärksamma patienternas perspektiv – vad de måste veta om hur deras data används och i vilka situationer AI används inom deras sjukvård. Och vi måste veta hur vi kommunicerar fördelar och nackdelar med tekniken. 

Frågor kan exempelvis handla om vilken data som används och hur – och i vilka syften artificiell intelligens hanterar den.

– Speciellt i vården finns inget utrymme för att göra misstag, man måste ha rätt metod att arbeta med de här frågorna från första början. I sådana högrisksektorer är det kritiskt att man tänker på de frågorna samtidigt som man utvecklar tekniken.

Meeri Haataja är i grunden ekonom och har 18 års erfarenhet av att arbeta med frågor som rör AI. Hon har till exempel lett en etikgrupp i Finlands nationella AI-program som bland annat tog sig an sjukvårdsfrågor. Hon har också ansvarat för införandet av ett certifikat för AI-etik inom den internationella organisationen Institute of Electrical and Electronics Engineers. I fjol blev hon medgrundare och vd för en start-up som hjälper företag och organisationer att införa AI på ett ansvarsfullt sätt.

Hon säger att vi fortfarande befinner oss i en väldigt tidig fas när det gäller artificiell intelligens. Och hon får ofta frågor om det är för tidigt att tänka på etiska principer. Svaret är att de måste utvecklas och införas parallellt med själva systemen – det får inte sparas till sist.

– Det går definitivt hand i hand med utvecklingen och införandet av AI. Om man planerar att börja använda AI nästa år är det förmodligen bra att ha samma planeringshorisont för dessa frågor. 

Hon tar upp den amerikanska myndigheten US Food and Drug Administration, FDA, som ett exempel på en aktör som har en aktiv inställning till frågan.

– De ger oss en inblick i kommande regleringar. Och de fokuserar på transparens, inte bara när de ger tillstånd utan också om vad AI-systemen lär sig medan de används och hur FDA övervakar dem. Det tror jag är intressant för folk, hur en myndighet tänker runt dessa frågor. 

Ligger USA i framkant?

– Det är en svår fråga. Jag kan inte rangordna några länder än. Men vad jag ser är att myndigheter i Nordamerika är aktiva. Ett exempel är Kanada; de formulerar nu krav på konsekvensbeskrivningar för användning av algoritmer.

En viktig aspekt för den svenska vården tror hon är samarbete, över regiongränser och kanske även över landsgränser.

– En sak jag vill göra med min föreläsning är att utmana olika nyckelspelare som arbetar med AI inom vårdsektorn – nu är det tid att närma sig det här gemensamt. Ingen gör det här isolerat i enbart sin egen organisation. 

 

Läs även:

Svenskar skeptiska till AI i vården

»Kunskap om AI en vit fläck inom läkarprofessionen«

Osäkerhet kring molntjänster bromsar IT-utveckling i vården

Smart datorprogram prickade snabbt rätt genetiskt syndrom

AI hjälper läkare leta frakturer i ny pilotstudie