I dag, måndag, överlämnade regeringens utredare Sten Heckscher sitt betänkande »Organbevarande behandling för donation« till socialminister Lena Hallengren (S).
Huvudfrågan för utredningen har varit att analysera och lämna förslag om vilka medicinska insatser som ska kunna sättas in på en levande människa för att det ska bli möjligt för den att donera organ efter döden.
– Vad vi har försökt att göra i den här förhållandevis oreglerade situationen har varit att skapa ett tydligt och därmed rättssäkert system som ger trygghet för de inblandade: patienter, närstående men också för personalen, sa utredaren Sten Heckscher vid en pressträff.
Utredningen föreslår bland annat att det ska framgå av lag under vilka förutsättningar så kallade organbevarande insatser ska få ges, och vad de ska innefatta.
Sådana insatser ska enligt förslaget inte kunna ges förrän patienten nått den så kallade brytpunkten, det vill säga den tidpunkt när läkare bedömer att livsuppehållande behandling inte ska inledas eller fortsätta.
Efter brytpunkten ska det enligt förslaget vara möjligt att sätta in insatser som gör donation efter döden möjlig. Det handlar främst om intensivvårdsinsatser som respiratorvård och viss medicinering för att organen ska vara brukbara vid en eventuell transplantation.
Däremot får de organbevarande insatserna bara ges om den »inte kan anstå till efter döden«, och behandlingen får inte medföra mer än ringa skada eller smärta.
Vid brytpunkten får man också rätt att ta reda på om patienten har som önskan att donera sina organ. I första hand om personen finns i donationsregistret eller via hjälp från anhöriga. Om det då finns förutsättningar får man fortsätta behandlingen i 72 timmar.
Om det vid utredning av den enskildes inställning till donation visar sig att han eller hon motsätter sig donation ska behandlingen avslutas skyndsamt.
Ett annat förslag i utredningen är att anhörigas vetorätt mot organdonation ska tas bort.
– Närstående har en viktig roll, framför allt för att reda ut vad den här patienten kan tänkas ha tyckt, eftersom alla inte registrerar sig i donationsregistret. Då är närstående en viktig källa. Men den vetorätt som de har i vissa situationer i dag föreslår vi ska tas bort, sa Sten Heckscher.
Men eftersom systemet bygger på en möjlighet att på förhand tacka nej till donation, anser Sten Heckscher att det är rimligt att undanta en liten grupp vuxna med allvarliga funktionsnedsättningar. Detta eftersom de till följd av sin funktionsnedsättning aldrig kunnat ta ställning till donation.
Lagändringarna förslås träda i kraft den 1 september 2020.
– Antalet organdonationer i Sverige behöver öka. Vi kommer nu att läsa igenom donationsutredningen noggrant och se hur vi bäst går vidare med förslagen, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.
Ta del av donationsutredningens slutbetänkande här.
Läs tidigare artiklar:
Utredare vill se tuffare lag mot handel med mänskliga organ
Ny donationsutredning ska lösa juridiska knutar
Lagförslag om organdonation väntas i vår
