I februari år lämnade Styr- och resursutredningen, även kallad Strut, sitt betänkande om universitetens och högskolornas styrning och finansiering.
Betänkandet måste dock avvisas i väsentliga delar. Det skriver dekanerna vid landets medicinska fakulteter i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
De konstaterar att utredningen betonar att forskningen ska vara fri, men de anser att reformerna som föreslås skulle få motsatt effekt om de genomförs.
I utredningen föreslås bland annat att regeringen varje mandataperiod ska lägga fram en samlad proposition för högre utbildning och forskning.
Dessutom föreslås ett nytt styrinstrument i form av fyraåriga överenskommelser mellan varje lärosäte och regeringen. Överenskommelserna ska föregås av dialoger mellan universiteten och regeringen och ska fungera som ett komplement till regleringsbreven.
Enligt företrädarna för de medicinska fakulteterna måste förslaget avvisas eftersom det möjliggör en mer långtgående politisk styrning över forskningsinriktningen. Dessutom riskerar förslaget att leda till tungrodda och resurskrävande byråkratiska processer.
Debattörerna är också kritiska till förslaget att dagens olika prislappar för helårsstudenter för olika utbildningar ska tas bort och ersättas med en »medelprislapp« framräknad för varje lärosäte.
Dekanerna välkomnar förvisso att utredningen föreslår att basanslagen till universitet och högskolor ska höjas, men de motsätter sig att det ska göras genom minskade anslag till de statliga forskningsfinansiärerna, exempelvis Vetenskapsrådet.
»För forskningens frihet och kvalitet, som utredaren säger sig vilja slå vakt om, är det av avgörande betydelse att enskilda forskare kan söka stöd till sin forskning av en instans på nationell nivå och härvid bli bedömda efter strikt vetenskapliga kriterier«, skriver debattörerna.
Sveriges läkarförbund har också lämnat synpunkter på betänkandet i ett remissvar. Förbundet är positivt till flera av förslagen utredningen. Bland annat tillstyrker man förslaget om en samlad proposition för högre utbildning och forskning och att regleringsbrevet för varje lärosäte utformas genom en fördjupad dialog.
Läkarförbundet konstaterar att en friare högskola som fritt kan förvalta medel och undvika detaljstyrning öppnar för en forskning som drivs av experter. Motkravet är att forskningen gynnar samhället. Läkarförbundet anser att motkravet går att förtydliga med krav på att forskningen ska vara evidensbaserad.
Förbundet saknar också ett resonemang om att det ökandet antalet universitet kan utgöra en fara, inte minst eftersom resurserna riskerar att bli begränsade om det finns för många högskolor.
Läkarförbundets remissvar finns att del av här.
