Katrin Trysell
katrin.trysell@lakartidningen.se
Sedan 2013 genomförs nationella mätningar av skador och vårdskador – det vill säga undvikbara skador – vid i stort sett alla akutsjukhus i Sverige, genom så kallad markörbaserad journalgranskning.
Nu publicerar Sveriges Kommuner och landsting (SKL) en rapport med resultaten från 2013 till 2018, då sammanlagt närmare 89 000 vårdtillfällen på sjukhus för personer över 18 år granskats. Och resultaten pekar alltså mot att antalet skador minskat något under 2018.
– Skadorna ökar inte längre, vilket de gjorde mellan 2015 och 2017, utan är snarare på väg ned igen. Detta trots brist på vårdplatser och trots att antalet utlokaliserade patienter ökar, säger Hans Rutberg, tidigare adjungerad professor i patientsäkerhet och huvudansvarig för rapporten.
Totalt sett har andelen vårdskador minskat sedan 2013.
Under 2018 drabbades patienter av vårdskador vid 7 procent av de närmare 11 500 vårdtillfällen som granskats detta år, jämfört med cirka 9 procent av de granskade vårdtillfällena under 2013.
– Det är förstås väldigt positivt. Vi tror ju att det har att göra med att vi har hållit på och arbetat med patientsäkerhetsfrågor under ett antal år, säger Hans Rutberg.
Han tillägger dock att det här inte betyder att man ska slå sig till ro.
Fortfarande drabbas runt 100 000 patienter av en vårdskada varje år. I ungefär 1 200 fall per år bidrar vårdskadan till att patienten avlider, och i ytterligare runt 2 000 fall per år får patienter bestående men.
– Det här är undvikbara skador, som årligen kostar 8 miljarder kronor till följd av extra vårdtid. De pengarna skulle kunna användas på mycket bättre sätt, säger Hans Rutberg och fortsätter:
– Genom att minska vårdskadorna ordentligt skulle vi kunna frigöra vårdplatser som kan användas till annat.
Han och de andra bakom rapporten har även gjort en fördjupad analys av skador vid oplanerade återinläggningar på sjukhus. Resultatet pekar mot att en fjärdedel av de nästan 1 550 patienter som återinskrevs inom 30 dagar under 2018 hade en skada – och allra vanligast var vårdrelaterade infektioner.
För att upptäcka om en patient försämras under tiden på sjukhus, och minska problemet med oplanerad återinskrivning, bör man bedöma vitalparametrar som puls och blodtryck med instrumentet NEWS2 även innan patienten skrivs ut, enligt Hans Rutberg.
– Vi rekommenderar också att man ska försöka att på ett strukturerat sätt leta efter tecken på om patienter har en begynnande vårdrelaterad infektion innan man skickar hem dem, säger han.
Rapportgruppen har också tittat närmare på vårdrelaterade infektioner efter kirurgiska ingrepp under 2018.
Där var ett nytt och oroande fynd att äldre patienter, över 80 år, oftare än yngre drabbades av vårdrelaterade infektioner. En grupp där konsekvenserna av en sådan infektion också kan bli allvarligare än för en yngre i övrigt frisk person.
Hans Rutberg betonar att man – om man opererar gamla patienter – måste se till att hela vårdförloppet blir skräddarsytt för just dem. Alltså även vårdtiden på avdelningen, och kanske även rehabiliteringen i hemmet, för att få den fulla nyttan av ingreppet.
– Jag tror att vi är ganska duktiga på att ha fokus på den här typen av patienter som riskpatienter inför en operation, under själva ingreppet och även under första dygnet på den postoperativa avdelningen, säger Hans Rutberg.
Däremot tror han att detta fokus ofta försvinner när patienten sedan kommer till vårdavdelningen.
– Vi är inte riktigt lika observanta i hela vårdkedjan. Det är troligen i efterförloppet, alltså på vårdavdelningen, som en del av de här vårdrelaterade infektionerna inträffar, säger Hans Rutberg.
Läs tidigare artikel:
SKL: Andelen mindre allvarliga skador i vården ökar
Markörbaserad journalgranskning
Metoden innebär att journaler från ett slumpvis urval avslutade vårdtillfällen på akutsjukhus granskas. Granskningsteamet bedömer om en skada inträffat och beskriver i så fall typ, konsekvenser och allvarlighetsgrad. Om skadan hade kunnat undvikas betecknas den som en vårdskada.
