I dag presenterade regeringen en rad satsningar för att stärka hälso- och sjukvården. Bland satsningarna, som totalt omfattar 9,4 miljarder kronor, finns en ny och uppdaterad kömiljard.
För den nya kömiljarden avsätts 1,6 miljarder kronor i år, varav 320 miljoner betalas ut nu i juni för att regionerna ska ta fram bättre statistik för exempelvis återbesök. Resterande pengar ska betalas ut i december mot att regionerna förbättrar sin tillgänglighet.
En skillnad jämfört mot den tidigare kömiljarden är att väntetiderna i varje region ska jämföras med föregående års väntetider.
– Den nya uppdaterade kömiljarden innebär att vi nu tar hänsyn till varje regions specifika förutsättningar, för de skiljer sig åt. Med vår modell så jämförs varje region mot sig själv, och inte mot ett fixerat mål. Det innebär att om man kortar sina väntetider så får man del av pengarna. Det gäller för besök i specialistvård och operation, sa socialminister Lena Hallengren (S) vid en pressträff.
Regionerna kan också kvalificera sig för att ta del av pengarna genom att ha en hög uppfyllnadsgrad av vårdgarantin.
Kömiljarden är en av delarna i den så kallade 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Den förra kömiljarden infördes av alliansregeringen 2009. Modellen fick dock kritik för att den ledde till undanträngningseffekter, och 2014 fattade den rödgröna regeringen beslut om att avskaffa kömiljarden, men nu är den alltså tillbaka.
– Jag har precis samma kritik som Socialdemokraterna har haft mot den gamla kömiljarden. Den premierade dem som hade bra förutsättningar. Den tog inte hänsyn till kronikernas särskilda behov och den kan ha lett till undanträngningseffekter, sa Lena Hallengren.
Hon framhåller att det inom den nya kömiljarden ska löna sig att se till patienternas behov.
– Därför får de landsting som i år rapporterar in avsevärt förbättrade uppgifter om väntetider för till exempel återbesök också del av kömiljarden. Den statistiken ger oss en bra grund för att uppdatera kömiljarden ytterligare. Vi vill täcka in fler delar av vårdkedjan och vi vill kunna ta hänsyn till kroniskt sjukas behov.
Det blir också en satsning på vårdens medarbetare. Totalt handlar det om 3,3 miljarder kronor och satsningen är en sammanslagning av det som tidigare kallades »professionsmiljarden« och överenskommelsen om »goda förutsättningar för vårdens medarbetare«.
– Genom att slå ihop och uppdatera satsningarna är vi övertygade om att vi kan få en bättre utväxling för pengarna, sa Lena Hallengren.
Nytt i den överenskommelsen är bland annat att 400 miljoner kronor öronmärks till regionerna för att flera sjuksköterskor ska kunna specialistutbilda sig med bibehållen lön, vilket är en förstärkning på 100 miljoner kronor jämfört med i fjol.
En annan nyhet är att 100 miljoner kronor öronmärks för att förbättra villkoren för kommunalt anställd vårdpersonal.
Regeringen presenterade också satsningar på 2,4 miljarder kronor för att stärka den nära vården och utveckla primärvården. 1,5 miljarder kronor av dessa avsätts till arbetet med att ställa om mot en mer nära vård. Pengarna kan till exempel gå till kompetensförsörjning.
– Men pengarna är också en viktig del i den primärvårdsreform som vi ska genomföra i enlighet med januariavtalet, och när det gäller den reformen mer specifikt så återkommer vi med det, sa Lena Hallengren.
Här ingår också satsningar på 450 miljoner kronor för att stärka arbetet med den nya vårdgarantin. Det blir också 450 miljoner kronor för att införa patientkontrakt.
Regeringen presenterade också en satsning på 1,7 miljarder kronor till arbetet med psykisk hälsa, samt en satsning på närmare en halv miljard kronor för att korta väntetiderna i cancervården.
Samtliga pengar i regeringens vårdsatsningar betalas ut genom överenskommelser med Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Läs mer om satsningar och ta del av den preliminära fördelningen av pengarna för varje region på regeringens webbplats.
Läs också:
