Riktlinjer och checklistor ska fånga upp barn som far illa

2018 presenterade Socialstyrelsen en granskning som visade att vården missar att göra orosanmälningar om barn som misstänks fara illa. Myndigheten gick bland annat igenom sex fall där barn dödats åren 2016–2017 och där samtliga gärningsmän varit i kontakt med vården för psykisk ohälsa eller missbruk. Bara i ett fall hade en oroanmälan till socialtjänsten gjorts.

Forskning på Skånes universitetssjukhus, SUS, visar också att flertalet barn som sökt vård för fysiska övergrepp inte sökte till renodlade barnkliniker utan till sådana som tog emot både vuxna och barn. En retrospektiv studie vid sjukhuset, där 300 brottsutsatta barns journaler granskats, visar att hälften av barnen sökte vård för trauma. Inte i något fall gjordes orosanmälningar på kliniker som handlägger både vuxna och barn. 

– En förklaring kan vara att man inte har ett barnperspektiv, säger Louise Laurell, överläkare i barn- och ungdomsmedicin och medicinskt ansvarig för barnskyddsteamet vid SUS.

Hon har lett flera studier som pekar på en underrapportering inom sjukvården.

– Man kan ha okunskap om hur man ska ställa frågor kring hemförhållanden och om hur själva anmälningsprocessen går till. Och man kan ha okunskap om vad som händer efter anmälan, säger hon och berättar att information från hälso- och sjukvård kan ha avgörande betydelse för socialtjänstens möjlighet att erbjuda stödinsatser till barn och deras familjer.

För att komma till rätta med det här har Svenska barnläkarföreningen och Svensk förening för pediatrisk radiologi tagit fram nationella riktlinjer och en checklista som ska kvalitetssäkra den medicinska handläggningen av små barn som misstänks ha misshandlats fysiskt. Checklistan kommer också att vara med i den nya upplagan av Akutpediatrik, en bok som har stor spridning inom barnsjukvården. 

– Det görs stora insatser i hela landet för att implementera de nya riktlinjerna och checklistan under 2019, säger Louise Laurell.

I checklistan kan man bocka av ett antal frågor om exempelvis anamnes, kroppsundersökning, provtagning, radiologisk diagnostik och uppföljning. Riktlinjerna berättar bland annat hur skador undersöks och dokumenteras, när anmälan görs, och vilka ansvarsområden olika myndigheter har.

– Vi har länge saknat riktlinjer kring samverkan mellan myndigheter när man misstänker misshandel av barn. Det handlar om vården, socialtjänst, polis, åklagare och rättsläkare. Nu har vi föreslagit när och på vilket sätt vården ska ta kontakt med de andra myndigheterna, säger Louise Laurell.

Peter Wide, överläkare vid HKH kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus i Linköping och i Östergötlands barnskyddsteam, säger att det är ett stort problem när kommunikationen mellan myndigheter inte fungerar.

– Det som är annorlunda med sådana här situationer, jämfört med om man till exempel utreder en reumatisk sjukdom hos ett barn, är att det görs parallella utredningar hos socialtjänsten, rättsvårdande myndigheter och sjukvården. Därför blir samverkan och kommunikation så centralt. 

Louise Laurell berättar att alla barnskyddsteam i landet dels arbetar med att göra sjukvårdspersonal medveten om skyldigheten att anmäla till socialtjänsten, dels tränar medarbetarna i att våga ställa frågor. Det kan vara svårt, delvis för att personal inte kan vara anonym i anmälningar som görs i tjänsten. Men inom barnsjukvården på SUS har anmälningsbenägenheten ändå nästan fördubblats åren 2013–2017. 

– En av förklaringarna till ökningen tror vi är att vi har uppmanat hela vårdteamet att anmäla tillsammans.  

– Sedan finns ett utbrett missförstånd att det räcker med en enda anmälan. Men det står tydligt i lagstiftningen att varje gång man misstänker att ett barn far illa ska man anmäla till socialtjänsten. 

Peter Wide säger att riktlinjerna är extra viktiga eftersom arbetssätt och regler har förändrats genom åren.

– Det viktigaste nu är att man i hela landet jobbar med utbildning om barn som far illa och deras behov, både inom barn- och vuxensjukvården. 

Checklista och riktlinjer finns på Barnläkarföreningens webbplats.

Läs även:
Granskning visar vårdbrister när barn och vuxna dödas

Personal på akuten missar våld mot kvinnor

Kunskap om mäns våld mot kvinnor blir obligatoriskt på läkarutbildningen