Enligt lex Maria-anmälan från Region Jönköping uppstod en allvarlig komplikation med en svår skada på stora kroppspulsådern när man skulle ta bort en inflammerad gallblåsa med laparoskopisk teknik.

Vid över 90 procent av de laparoskopiska ingreppen för gallsten och gallblåseinflammation på kirurgkliniken i Jönköping används en öppen teknik, men i detta fallet användes så kallad sluten access. En Veress-nål fördes in genom bukväggen och bukhålan fylldes sedan med gas via den. 

Enligt lex Maria-anmälan (diarienummer 2019/1749) uppstod skadan därefter, när instrumentet (en troakar) fördes in genom bukväggen. Skadan föranledde en omedelbar öppen operation. Blödningen kunde stoppas och blodkärlet reparerades med en konstgjord kärldel.

Efter några dagar kunde patienten skrivas ut. Hen fick inga bestående men, men behöver livslång medicinering med blodförtunnande läkemedel.

Regionen har i sin utredning av händelsen funnit risker med operationstekniken som användes i detta fall och innebär att man använder sig av så kallad sluten access till bukhålan. Därför har regionen med omedelbar verkan slutat att använda tekniken på samtliga kirurgkliniker. I stället används alltid öppen teknik vid navelnära sättning av första porten vid laparoskopisk kirurgi.

Region Jönköping skriver i sin anmälan att »även om det inte finns vetenskapliga underlag för att välja den ena eller den andra metoden så finns det logiska skäl att anta att en öppen metod medför lägre risk för skada på de stora blodkärlen«.

Ivo hänvisar till en fallbeskrivning publicerad i Läkartidningen 2011 där ett flertal överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala varnade för aortaskada vid laparoskopisk gastrisk bypass – en metod som då ökade mycket kraftigt i Sverige. Vid ingreppets start anläggs pneumoperitoneum antingen via en Veress-nål, varefter troakarerna förs in i den uppblåsta bukhålan, eller så sätts första troakaren in direkt i den ouppblåsta buken.

Artikeln i LT skrevs efter att tre patienter under kort tid drabbats av en punktionsrelaterad aortaskada vid laparoskopisk gastrisk bypass. I artikeln beskrivs skadan som en sällsynt men mycket allvarlig komplikation som kräver handlingsberedskap och tillgång till kärlkirurgisk kompetens. Eftersom komplikationen är sällsynt saknar, enligt artikelförfattarna, de flesta kirurger som orsakar skadan erfarenhet av att handlägga den.

Artikelförfattarna skriver även att en underrapportering av svåra kärlskador vid laparoskopi misstänkts internationellt och att detta troligen även gäller för Sverige eftersom kvalitetsregistren är sjukdoms- eller organorienterade. 

Fotnot: Ivo har inte tagit ställning till metoden, utan vill endast göra övriga vårdgivare uppmärksamma på det som framkommer i lex Maria-anmälan från Region Jönköping.