Sveriges Kommuner och landsting (SKL) meddelade nyligen att ett nytt nationellt kollektivavtal om arbetsvillkor i särskilda krislägen var klart. Avtalet gäller från den 1 juli 2019 och kan aktiveras av arbetsgivaren i krislägen då det krävs extra insatser för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som sjukvård och annan viktig infrastruktur. Det kan enligt SKL handla om naturkatastrofer, bränder och översvämningar, utbrott av epidemier, terrordåd eller hot som får en omfattande påverkan. I korthet handlar det om en ökad arbetsskyldighet mot högre ersättning.
Men Vårdförbundet har sagt nej till avtalet. Och Läkarförbundet har ännu inte anslutit sig till avtalet.
– Det är bra att det tas fram, och vi håller på och förhandlar fortfarande, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet.
– Vi analyserar och tittar på det. Det handlar om de läkare som kan komma att omfattas av ett sådant avtal. Det är en rad villkor som berörs.
För Läkarförbundet handlar det inte bara om huruvida förbundet ska ansluta sig till avtalet eller ej. Det kan också bli fråga om särskilda skrivningar för läkargruppen. Förbundet studerar aspekter som ersättning för arbete, vila, pensionsavtal samt försäkringsansvar om någon skulle bli skadad.
Spelar det någon roll för Läkarförbundet att Vårdförbundet sagt nej till avtalet?
– Nej, varje förbund tittar på sina villkor.
När avgörs frågan för Läkarförbundet?
– Vi hoppas att vi kommer i land med det någon gång efter sommaren. Nu under sommaren är det lite lägre aktivitet, säger Heidi Stensmyren.
Behovet av ett särskilt krislägesavtal aktualiserades i samband med de omfattande skogsbränderna 2018.
Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet (Akademikerförbundet SSR, Vision, Ledarna), Akademikeralliansen (17 Saco-förbund) och Brandmännens riksförbund har anslutit sig till avtalet.
Läs mer om avtalet på skl.se.
