Det är forskare vid Lunds universitet som på uppdrag av Socialstyrelsen och i ett projekt tillsammans med en lång rad aktörer tagit fram ett kunskapsunderlag med förslag för hur Sverige kan säkra sin läkemedelsförsörjning, både i vardagen och i händelse av kris, krisberedskap och krig, under minst tre månader. Nuläget beskrivs vara »just-in-time«-leverans och oklara ansvarsförhållanden.
I dag finns ingen myndighet som ansvarar för läkemedelsförsörjningen. Ansvaret låg tidigare hos Apoteket AB men ansvaret togs bort när apoteksmonopolet avreglerades 2009. Då avvecklades också de nationella beredskapslagren.
I dag har vårdgivarna ansvar för att slutenvården har tillgång till läkemedel men det är oklart vad det ansvaret innebär. Ett motsvarande ansvar för öppenvården saknas. Det är också oklart hur ansvar för läkemedelsförsörjningen i stort fördelas mellan alla inblandade aktörer i läkemedelskedjan och hur de ska samverka kring läkemedel i händelse av kris eller krig. Projektet föreslår en snabbutredning för att skapa en ny särskild myndighet som får det ansvar som Apoteket AB hade. Den föreslås kallas Läkemedelsförsörjningsmyndigheten och ska vara självständig men ha Läkemedelsverket som värdmyndighet. En ny lag om skyldighet för olika aktörer – landsting, läkemedelsföretag, Folkhälsomyndigheten – att lagra vissa livsavgörande läkemedel föreslås också. Det blir en av den nya myndighetens uppgifter att sköta tillsynen av detta.
Projektet har tagit särskilt intryck av den läkemedelsförsörjningsmodell som finns i Finland och förslagen bygger mycket på den.
Projektgruppen har en rad ytterligare förslag, bland annat nya uppdrag på området för redan befintliga myndigheter och för landstingen och kommunerna. Ansvaret för blodförsörjningen är också något som behöver lagregleras, enligt gruppen.
Läs kunskapsunderlaget här:
Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig
