Panelen var överens om att det är bra om läkare kan gå mellan olika branscher. Från vänster: Jonas Andersson, Karin Båtelson, Helena Bladh, Ann-Marie Wennberg, Peter Larsson.

Med branscher inom livsvetenskaper, medicinteknik och digital hälsa finns många nya områden för läkare att arbeta i. Väljer de ändå att arbeta i den traditionella offentliga vården?

Den frågan var central under Läkarförbundets seminarium »Läkare, life science och medtech – se upp«. Och visst får kanske den offentliga vården se upp så den inte tappar arbetskraft. Men den ska inte motarbeta läkare som vill göra flera saker, menade en ganska enig panel.

– Jag skulle vilja utmana känslan av att vi ska hindra folk från att ägna sig åt något annat. Jag tror vi ska bygga in en rörlighet. Man kan lära sig saker som man sedan kan ta med sig tillbaka till kliniken, sa Helena Bladh, läkare och medicinsk sakkunnig på läkemedels- och sjukvårdsföretaget GSK.

Hon och resten av panelen tyckte att det finns stora samhällsvinster med läkare som gör olika saker. Det kan handla om något ganska vanligt, som att blanda forskning och klinik. Men även om att blanda den vanliga sjukvården med arbete för exempelvis företag inom livsvetenskaper eller medicinteknik.

– Vi tycker ju att läkarkåren ska kunna utnyttja sin kompetens på många områden. Vi ser ju gärna att läkare genom hela livet byter bana och kanske forskar, blir chefer eller jobbar i en annan bransch; att man aldrig är låst någonstans, sa Karin Båtelson, förste vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i Sjukhusläkarna.

– Det som är väldigt tråkigt är om man väljer bort läkaryrket på grund av dålig kollegialitet och dåligt lokalt chefsskap. Då är det en extremt trist utveckling. 

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset, tyckte att arbetsgivarna måste erbjuda delade tjänster i högre utsträckning.

– Vi behöver öppna upp lite mer.

De fick medhåll av Jonas Andersson (L), regionråd i Västra Götalandsregionen. Han menade att regionerna är alltför hårda med att låta läkarna ha andra arbeten, att man mer eller mindre automatiskt har sparkat bakut och betraktat bisysslor som konkurrerande verksamheter. 

– Bisyssla har blivit ett fult ord och vi slår ner på det. Den här beröringsskräcken tror jag att vi behöver bryta ned.

Madeleine Liljegren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf), tyckte att läkarskrået behöver vara mer på tårna i och med digitaliseringen – där just flera intressanta jobb finns. Och Peter Larsson, seniorrådgivare i Sveriges ingenjörer, sa att han tror att läkare har börjat få upp ögonen för att man faktiskt kan röra sig mellan olika sektorer – något som hans bransch länge har värderat högt.

Det här seminariet, liksom flera andra under Almedalsveckan, kom att handla mycket om varför läkare i vissa fall söker sig bort från den offentliga vården. Det kan bero på hög stress, en övermäktig administration eller dåligt ledarskap.

Som Läkartidningen berättade för ett par dagar sedan funderar nästan var tredje läkare som befinner sig tidigt i karriären på att lämna yrket. Detta enligt en rapport gjord på uppdrag av Sylf.

Men kanske kan en viss konkurrens bidra till bättre arbetsförhållanden i den offentliga vården.

– Det tror jag absolut. Händer något så får det en följdeffekt. Och nu står jag här i dag och diskuterar hur steg tas inom offentlig sjukvård för att försöka bli en mer lockande arbetsplats för läkare, vilket är välkommet, säger Helena Bladh till Läkartidningen efter seminariet.