Barbro Westerholm: Reglerna för blodgivning måste ändras

I dag, torsdag, är det 40 år sedan trappan till Socialstyrelsen ockuperades av demonstranter som krävde att sjukdomsstämpeln på homosexuella skulle tas bort. De möttes av generaldirektören Barbro Westerholm – och knappt två månader senare hade hon sett till att homosexualitet ströks ur Socialstyrelsens sjukdomsregister.

I dag var rollerna ombytta när Barbro Westerholm, numera riksdagsledamot för Liberalerna, uppvaktade Socialstyrelsen. Tillsammans med nätverket Regnbågsblod vill hon se en förändring  av regelverket för blodgivning. Enligt dagens regler måste bi- och homosexuella män avstå från sex med andra män i 12 månader för att få lämna blod. Barbro Westerholm och anestesisjuksköterskan Tobias Ström – initiativtagare till Regnbågsblod – vill att karenstiden kortas.

– Nu finns helt andra möjligheter att testa blod. Länder som England och Kanada har agerat och sänkt karensen och dit måste Sverige också. Jag tror det är viktigt att ligga på för en förändring och är glad över Regnbågsblod som är ett initiativ som på kort tid växt sig en ganska stor rörelse, säger Barbro Westerholm.

Tillsammans överlämnade de 7 600 namnunderskrifter till Socialstyrelsens generaldirektör Oliva Wigzell.

– En ändring är nu på gång med en sänkning av karenstiden till fyra månader och det är ett viktigt steg i rätt riktning. Men homosexualitet kommer fortsatt att räknas som ett risktagande och där kommer vi att behöva fortsätta arbetet för att individuella riskbedömning blir norm. Det är orimligt att homosexuella män i monogama förhållande inte får ge blod, säger Tobias Ström.

Barbro Westerholm är övertygad om att Socialstyrelsen kommer att förändra regelverket.

– Problemet i Myndighetssverige är att beslutsfattandet blivit så långsamt som ett resultat av att man överhopas med regeringsuppdrag. På min tid som myndighetschef hade vi en friare roll och kunde ta tag i frågor på egen hand på ett helt annat sätt, säger Barbro Westerholm, som var generaldirektör för Socialstyrelsen mellan 1979 och 1985.

Olivia Wigzell säger att det inom myndigheten pågår ett arbete med att revidera föreskrifterna.

– Det sker bland annat i samråd med vårdens professioner, Inspektionen för vård och omsorg och Folkhälsomyndigheten. Vi planerar att remittera ett nytt förslag till föreskrift efter årsskiftet, säger hon. 

För Barbro Westerholm – med lång och bred yrkeserfarenhet som läkare, myndighetschef och politiker – var dagens uppvaktning vid Socialstyrelsen speciell. 1979 var hon ny som generaldirektör och ganska oförberedd på ockupationen och att få hantera en fråga som fastnat i riksdagens och myndigheters maskineri.

– Efter ockupationen gick processen snabbt och som myndighetschef hade jag beslutsmandat att ta bort stämpeln. Det krävde bara en del snabba informationsinsatser och konsultation med Socialstyrelsens vetenskapliga råd först.

Hur ser du på det i dag?

– Jag brukar se händelsen på trappan som mitt första Pride och det väcker minnen när jag går i de Pridetåg som numera ordnas. Tänker man på utvecklingen, när man går i Pride med 50 000 andra, så har jag nära att ta till lipen.

Barbro Westerholm, riksdagens äldsta ledamot, passade även på att ta upp en annan fråga med Socialstyrelsen.

– Jag framförde mina åsikter kring att vissa blodcentraler fortfarande har en övre åldersgräns för att ge blod. Detta trots att Socialstyrelsen tagit bort 60-årsgränsen. Här tycker jag att Socialstyrelsen tydligare kan informera ut till vårdgivare att det är orimligt att neka årsrika människor att ge blod.