– Vid större kirurgi avbokar sig patienter sällan. När det gäller mindre ingrepp tar de lite lättare på det här. Ibland upplever vi att man sätter ett besök hos till exempel frisören mer heligt än en operation, säger Johanna Österberg, överläkare på Kirurgkliniken i Mora och en av forskarna bakom en studie som presenteras under Kirurgveckan i Norrköping.
Det var efter återkommande problem med att patienter bokar av planerade operationer, framför allt inom dagkirurgi, som hon och hennes medarbetare bestämde sig för att ta reda på mer. Varför bokas operationer av? Och vilka ingrepp handlar det om?
I en ettårig prospektiv studie kom klinikens operationsplanerare fram till att 202 av de 1 534 planerade ingreppen avbokades, det vill säga 13 procent.
I drygt 70 procent av fallen handlade det om dagkirurgi. Däremot avbokades cancerkirurgi och överviktskirurgi mycket sällan.
22 patienter ombokades av operationsplanerarna, ofta på grund av platsbrist på vårdavdelningen eller på grund av att någon patient med högre prioritet behövde tas in. Och sju avbokades eftersom de inte var tillräckligt optimerade inför ingreppet, utan till exempel hade behov av vidare utredning.
I de flesta fall var det dock patienterna själva som bokade av. Oftast veckan före ingreppet, men det förekom också återbud dagen före eller till och med samma dag.
Arbete, fritidsaktiviteter, utlandsresa eller annan sjukdom var vanliga orsaker.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det var 44 personer som angav »fritidsaktivitet« som jakt eller skidåkning och 26 som angav »utlandsresa« som skäl för avbokningen. Jag tror att man som patient kanske inte förstår konsekvenserna. Att när man stryker sig står operationssalen tom och kirurgen kunde kanske ha gjort något annat ingrepp, säger Johanna Österberg.
Hon konstaterar att sena avbokningar påverkar köerna och ökar väntetiden för alla patienter.
– Operationsplanerna får sitta i telefon och försöka få tag i patienter som kan komma med kort varsel, vilket inte alltid är så lätt och mycket frustrerande, säger Johanna Österberg, som är lite förvånad över att så många var ärliga och faktiskt uppgav utlandsresa eller fritidsaktivitet som orsak.
Hon tycker att det borde tas en avgift av patienter som bokar av med kort varsel, utan att ha ett giltigt skäl, som till exempel annan sjukdom. Och att de borde hamna längre ner på väntelistan.
– Då kan man inte åberopa att vårdgarantin ska gälla, säger hon och fortsätter:
– Vi i vården behöver också bli bättre på att informera om konsekvenserna av att avboka med kort varsel, via affischer på mottagningen och på 1177 till exempel. Kanske kan vi också jobba med påminnelser via sms och e-post – framför allt till patienter som ska genomgå en öppenvårdsoperation.
Enligt Johanna Österberg måste sjukvården själv också se till att inte omboka för mycket.
– Vi måste ha bra planeringssystem och koordinatorer som samarbetar sjukhus emellan. Vi måste också se till att patienterna är optimerade och klara innan vi sätter upp dem på väntelistan till operation.
Januari och september var de månader då flest operationer avbokades i den aktuella studien.
– I januari har man kanske just varit ledig över jul och nyår och har svårt att vara borta mer från jobbet. Men det var också en del som åkte på långa utlandsresor, säger Johanna Österberg.
– Och i september är det ju mycket jakt här uppe i Dalarna, fortsätter hon.
Allra vanligast var avbokning vid bråckkirurgi – den vanligaste dagkirurgiska åtgärden – och proktologi vid till exempel hemorrojder och sprickor i ändtarmen.
– En del är rädda och oroliga för ändtarmsingrepp, som till exempel en hemorrojdoperation – det är ju många som har hört olika vandringssägner om hur det där är. Sedan är det ju också så att besvären växlar vid hemorrojder och om man inte har besvär just när kallelsen kommer kanske man har lätt för att boka av, säger Johanna Österberg.
– Där måste vi i vården bli bättre på att informera om att besvären kan fluktuera, fortsätter hon.
Läs också: