Läkarförbundet rustar sig just nu inför avtalsrörelsen 2020. En yrkanderemiss har skickats ut till lokalföreningarna för att få in deras synpunkter. Nytt för i år är att de har fått svara på ett antal frågor som är kopplade till tre prioriterade områden: lön, chefskap och arbetsmiljö.
Vad tycker lokalföreningarna?
– Vi har fått indikationer på att arbetsmiljön är väldigt viktig. Det är verkligen en fråga som engagerar. Det handlar om saker som att man inte hinner ta lunch, att man har för många patienter och känner en etisk stress. Sedan är lönefrågan alltid viktig, säger Martha Gurmu.
Hon är relativt ny i rollen som chefsförhandlare på Läkarförbundet. För att skanna av vad medlemmar tycker började hon sin tjänst med att ställa ett antal enkätfrågor till dem. Under året har hon även gått bredvid läkare för att få en bättre bild av deras yrkesvardag. Utifrån det tog hon fram fokusområdena lön, chefskap och arbetsmiljö.
Har de någon inbördes prioritet?
– Det är en av sakerna som vi ska titta på nu. För att få något, måste man ge. Så är det i förhandlingar. Vi måste göra en strategisk bedömning av vad som är mest värdefullt för oss att få. Men jag tror att arbetsmiljön kommer att bli en viktig aspekt.
Läkarförbundet har skickat ut en arbetsmiljöenkät till sina medlemmar för att få ett bättre underlag. Resultatet ska presenteras senare i höst. En liknande enkät gjordes förra året.
– Det är viktigt att kunna visa hur det ser ut på golvet och hur folk mår. Redan förra året såg vi att folk gick på knäna och att läkare inom primärvården gick ner i tid för att orka. Det är ett tecken på att något inte fungerar.
I årets enkät finns även frågor om den dolda arbetstiden. Martha Gurmu beskriver det som en av sina »hjärtefrågor« och hoppas få svar på hur mycket läkarna jobbar gratis varje dag.
– Det finns en stark koppling mellan övertid och arbetsmiljö. Det har kommit till vår kännedom att läkare sitter kvar efter sitt pass för att bli klara med journalanteckningar, remisser och så vidare. Vi vill veta mer om omfattningen av det.
Som en del av det partsgemensamma arbetet i det nuvarande avtalet görs en översyn av registreringen av läkares övertid.
– På en del sjukhus kan man inte ens registrera övertid. Det beror dels på att arbetsgivaren måste godkänna den först, dels för att det på vissa håll finns en spärr i systemet så det inte går. Även här handlar det alltså om dold arbetstid.
Enligt Martha Gurmu är arbetsmiljöfrågan särskilt viktig för yngre läkare.
– Vi märker att det finns ett annat tänk hos den yngre generationen. Det är jätteviktigt för dem att ha en balans i livet. Man värdesätter till exempel familjelivet väldigt högt. Jobbet är inte det viktigaste.
Samtidigt var underläkarnas löner den fråga som väckte mest debatt på förra förbundsfullmäktige. Det ledde till ett beslut om att underläkarnas löner ska prioriteras. Hur kommer det att märkas?
– Det kan jag inte svara på nu. Det pågår en diskussion om hur vi strategiskt ska arbeta med frågan.
Hur nöjda är ni med det nuvarande avtalet?
– Vi är nöjda. Särskilt med att vi fick sifferavtalet. Det satt långt inne, säger Martha Gurmu.
Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har tidigare velat ha långa sifferlösa avtal, medan Läkarförbundet föredrar korta avtal med en angiven siffra.
Vad blir nästa steg i avtalsrörelsen?
– I oktober har Läkarförbundets förhandlingsdelegation ett internat, där vi ska se över yrkandeformuleringar och ta fram ett utkast. I december är det dags att lämna in våra yrkanden. Sedan startar förhandlingarna med SKL i januari, säger Martha Gurmu.
Hur tror du att avtalsrörelsen kommer att bli?
– Det är alltid hårt klimat när man ska förhandla. Jag tror att det blir tufft, men vi kommer göra vårt absolut bästa för att få ett så bra avtal som möjligt. Jag ser däremot ingen faktor som tyder på att det kommer bli tuffare än vanligt. Vi är inte inne i någon jättelågkonjunktur eller så.
Avtalsrörelsen 2020
Det är dags att förhandla om avtalet för Läkarförbundets medlemmar som arbetar i offentlig regi inom kommun- och landstingssektorn. Huvudmotpart är Sveriges Kommuner och landsting (SKL).
Avtalsrörelsen inleds med att Läkarförbundet utvärderar det tidigare avtalet och internt bereder vilka yrkanden förbundet ska driva. En yrkanderemiss skickas sedan till lokalföreningar för att ge dem möjlighet att komma med synpunkter.
Lokalföreningarna har lokal partsställning gentemot landstingen/regionerna/kommunerna och de företräder medlemmarna lokalt.
Läkarförbundets förbundsstyrelse fastslår yrkandena efter att förbundets förhandlingsdelegation, som består av förtroendevalda representanter för olika yrkesgrupper, har gett sina rekommendationer.
I december 2019 sägs gällande avtal upp. I samma veva lämnar Läkarförbundet in sitt yrkande, samtidigt lämnar SKL sitt mål- och inriktningsdokument. Därefter startar förhandlingarna.
En del bestämmelser i avtalet är gemensamma med andra yrkesgrupper, och en del omfattar bara läkarna.
Om parterna inte kan komma överens, kan Medlingsinstitutet kopplas in för att lösa tvisten. Inför varje avtalsrörelse kallar Läkarförbundet till konfliktombudskonferens för att gå igenom vad som gäller om parterna inte kommer överens.
När det centrala avtalet är klart fortsätter förhandlingarna lokalt om löneöversyn och frågor som kan regleras i lokala avtal.
Det nuvarande kollektivavtalet i korthet:
Avtalet med Sveriges Kommuner och landsting är treårigt och gäller från första april 2017 till sista mars 2020. Läkargruppen har garanterats löneuppräkningar med minst: 2,2 procent 2017, 2 procent 2018 och 2,3 procent 2019.
Avtalet innehåller också:
- Höjning av ersättningar för bundenhet vid beredskap.
- Gemensam partsöversyn av konstruktion och ersättningsnivåer i jour- och beredskap i syfte att åstadkomma ett hållbart, modernt och längre arbetsliv för läkare.
- Partsarbete om att förebygga ohälsa.
- Tydligare skrivningar om hur avsteg från rätt till övertidsersättning ska ske.
- Förbättrade villkor för att kvalificera sig för föräldrapenningtillägg.
- Starkare skrivning om förhandling av lön för AT-läkare.
- Ökat ansvar för läkare att anmäla bisyssla till arbetsgivaren.
- Taket för antal sparade semesterdagar sänks från 40 dagar till 30 dagar.
- Ändrade regler vid turordning vid arbetsbrist och lokala omställningsmedel för att öka anställningsbarheten.
- Ökad möjlighet att använda lokala omställningsmedel för att underlätta återgång i arbete vid sjukdom och under rehabiliteringsprocessen.