När Västra Götalandsregionen gick in i omställningsarbetet med en bred politisk enighet bakom sig 2017, var det med en god ekonomi i ryggen. Omställningen (se faktaruta) baseras i stora delar på Måns Roséns och Göran Stiernstedts nationella utredningar om nära vård och koncentration av vård.
Då sa hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström att syftet inte är att spara pengar, utan att använda de befintliga resurserna på ett bättre sätt.
I dag är det ekonomiska läget i regionen ett annat. Akutsjukhusen kämpar med stora underskott. Förra året drog regionen i bromsen och tog fram ett åtgärdsprogram på 13 punkter. Och nu märks en förväntan att omställningen ska dra sitt stå till stacken.
– För att klara ekonomin framgent är en omställning än mer nödvändig. I mångt och mycket är det en nyckel till att kunna hantera ett lite tuffare ekonomiskt läge, säger hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Jonas Andersson (L).
I den nya handlingsplanen för omställningen, som nyligen klubbats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, läggs 324 miljoner kronor på arbetet nästa år. Fokus ska ligga på åtgärder som minskar de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården och minskar behovet av slutenvård.
– Inför 2021 har vi sagt att vi inte ska oss an så många nya projekt utan satsa på genomförandekraft av de som vi har startat, säger Jonas Andersson.
I den senaste lägesrapporten över omställningsarbetet märks en otålighet. »Det är viktigt att kraften i genomförandet ökar«, står det bland annat.
– Alla är angelägna om att det ska hända ännu mer. Vi har dragit igång väldigt många pilotprojekt som vi nu utvärderar. Det som är framgångsrikt ska implementeras i ordinarie drift. Och det som inte fungerar är ingen idé att gå vidare med, säger Jonas Andersson.
Steg ett i omställningsarbetet har varit att ta fram och utreda nya koncept att arbeta på, med utgångspunkt i de beslutade inriktningarna för omställningen. Steg två är att testa dem i pilotprojektform och steg tre att införa de förändringar som fungerar bra på bredden i hälso- och sjukvården.
Sedan slutet av förra året ligger fokus i omställningsarbetet på breddinförande. Jan Eriksson, som är programchef med uppgift att leda omställningsarbetet, säger att arbetet inte gått fullt så snabbt som han hade hoppats.
– Men att gå från en bra idé som är prövad och ger ett bra resultat på ett ställe och rulla ut det i en stor organisation är inte enkelt. Hälso- och sjukvården är ju full av gröna öar, men det är alltid svårt att införa idéerna på bredden.
Den kärva ekonomin i regionen påverkar takten på införandet, enligt Jan Eriksson.
– Man blir väldigt upptagen av de minutaktuella åtgärder man måste vidta för att anpassa sig till den budget man har. Då går införandet av nya sätt att arbeta på långsammare.
Än så länge har omställningen inte hunnit leda till särskilt många mätbara regionövergripande effekter. Arbetet med mobil närvård har kommit längst.
– Det är det resultat som är mest uppmuntrande. Det ökar patientens möjligheter att vara kvar i hemmet och minskar behovet av inläggning i slutenvård och besök på akuten. Det skulle kunna handla om behov av 240 färre vårdplatser, säger Jan Eriksson.
Fler områden står på tur att införa mobil närvård. Samtidigt beskrivs det befintliga arbetet som skört – och hotas av regionens försämrade ekonomi.
– Arbetet med mobil närvård bygger på nätverksorganisationer och ett samarbete över huvudmannagränser och det har alltid sina särskilda utmaningar. När det blir kärvt med resurser finns det ofta en risk att man slutar med samverkansfrågor eller gör mindre, säger Jan Eriksson.
Därför läggs fokus nästa år på att stabilisera och utveckla arbetet. Ett exempel på utveckling är att ett team ska införas som fokuserar på akut sjuka patienter. Andra ska pröva modellen på patienter som är inskrivna inom vuxenpsykiatrin.
Ett annat prioriterat område nästa år är digitala tjänster som ska underlätta patienternas kontakt med vården. Regionstyrelsen har beslutat att sex digitala projekt ska prioriteras. Alla verksamheter inom regionens egen regi har fått i uppdrag att ta fram tidsplaner för hur de ska införas.
Arbetet med att koncentrera sjukhusvården fortsätter. Förra året fattades beslut om att koncentrera 32 åtgärder inom 9 medicinska områden – ibland till en, ibland till två utförare. Före sommaren hade 11 av de 32 genomförts. Fler områden som är möjliga att koncentrera håller på att tas fram. Översynen görs av professionerna själva. Enligt Jan Eriksson har regionen även tagit hjälp av nationell expertis inom olika medicinska sakområden.
– Vi hämtar in synpunkter på vilken typ av åtgärder det kan vara. Vi tror att det går att koncentrera fler åtgärder.
Satsningen på närakuter får också pengar i omställningsbudgeten för 2020. Fyra pilotprojekt pågår just nu och utvärderas. Visar resultatet att det fungerar bra, kan det införas på bred front. Planen är att dagens cirka 30 jourcentraler ska ersättas av ungefär hälften så många närakuter, enligt Jan Eriksson. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska ta ställning till det i november i år. Därefter behövs både beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige innan ett eventuellt genomförande.
– Det handlar om att koncentrera primärvårdens akuta insatser, säger Jan Eriksson.
Den största närakuten är lokaliserad vid Östra sjukhuset i Göteborg. Det är även där som försöket har pågått längst tid.
– En första uppföljning visar att det är en väldigt uppskattad resurs och att 20–25 procent av patienterna som kommer till akutmottagningarna, kan handläggas av närakuten med fullgott resultat. Men det ska vägas mot vad närakuten kostar.
Är det något pilotprojekt som fått er att backa hittills?
– Nej. Men det ligger i pilotprojektens natur att experimentera, att pröva något som inte prövats tidigare. Och det vore ju konstigt om man träffade prick på direkt. Inom alla pilotprojekt gör man justeringar längs vägen, säger Jan Eriksson.
Närakuterna har väckt facklig kritik. En invändning är att de upplevs ha för lite fokus på primärvårdens akuta uppdrag och för mycket fokus på att avlasta sjukhusen.
– Det är oklart vad målen är med närakuterna förutom att de ska avlasta akutmottagningarna, säger Christina Sjöberg, Saco-ordförande inom regionen och styrelseledamot i Västra Götalands läkarförening, som även sitter med i den fackliga referensgrupp som är knuten till omställningsarbetet.
Läs mer
Ny handlingsplan för omställningen av vården i Västra Götaland
Västra Götalandsregionen vill ställa om sjukvården
Omställningen i Västra Götaland
I en bred politisk överenskommelse beslutade regionfullmäktige i maj 2017 en gemensam strategi för en omställning av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. Därefter har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställt en konkret handlingsplan för att ta fram möjligheter att ställa om. I arbetet med att ställa om vården ingår fem områden:
- Utveckla och stärka den nära vården, alltså den vård som invånare och patienter behöver ofta.
- Koncentrera viss sjukhusvård för bättre kvalitet, säkerhet och tillgänglighet.
- Öka användningen av digitala vårdtjänster så att patienterna kan bli mer delaktiga
- Fokusera på kvalitetsdriven verksamhetsutveckling
- Ta fram en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården för barn och unga
Källa: Västra Götalandsregionen
