Läkares psykiska ohälsa undersöks i stort forskningsprojekt

Emma Hagqvist är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hon har fått 4 miljoner kronor för att under tre år studera prevalens av psykisk ohälsa bland svenska läkare, dess orsaker och samhälleliga följder.

Syftet är att få en bättre bild av hur svenska läkare mår psykiskt, varför de drabbas av psykisk arbetsrelaterad ohälsa och vad det kostar samhället.

– Jag har många läkare i min närhet. Jag har under ett tag sett hur de sliter i sitt arbetsliv och med sitt livspussel. Och även att det finns stora skillnader mellan manliga och kvinnliga läkare, berättar stressforskaren Emma Hagqvist om upprinnelsen till det stora forskningsprojektet.

Enligt Emma Hagqvist finns det väldigt få svenska studier om läkares psykiska hälsa.

– Trots en uppsjö av internationella studier kring läkares psykiska hälsa och arbetssituation finns inga svenska forskningsstudier inom området.

Däremot finns det en hel del statistik som visar att psykisk ohälsa är ett stort problem bland svenska läkare. I en relativt nyligen genomförd undersökning av Läkarförbundet (2017) uppger var femte läkare i primärvården att de har varit sjukskrivna på grund av stress, och en tredjedel har övervägt att helt lämna yrket på grund av arbetsbelastningen.

– Det är alarmerande. Vilka konsekvenser kan det få på sikt? säger Emma Hagqvist.

Hon har knutit ett antal forskare från olika discipliner till projektet, bland annat läkaren och psykoterapeuten Alexander Wilczek. Han har varit verksamhetschef för den psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus, där hälso- och sjukvårdspersonal har kunnat få vård under många år, och är numer knuten till Karolinska institutet.

Projektgruppen ska kartlägga sjukskrivningsmönstren för svenska läkare de senaste åren utifrån kategorierna utmattning, ångest och depression. De kommer att skicka ut en enkät med syfte att ta reda på hur prevalensen av psykisk ohälsa i form av utmattning, ångest och depression ser ut bland yrkesverksamma läkare. De kommer också att undersöka om fem arbetsmiljöfaktorer går att koppla till sjukfrånvaron: krav och kontroll, illegitima arbetsuppgifter, samvetsstress, trakasserier och diskriminering, samt obalans mellan yrkesliv och privatliv.

– Det finns internationella studier som visar att alla de här faktorerna kan ha betydelse för läkares arbetsmiljö och deras arbetsrelaterade ohälsa, säger Emma Hagqvist.

Gruppen kommer att analysera data från tre olika källor: Försäkringskassans sjukfrånvaroregister, ett frågeformulär samt kvalitativa intervjuer. De kommer inte att inrikta sig på någon särskild läkarspecialitet.

– Vi försöker spänna över hela läkarkåren och ska försöka se om det finns vissa organisatoriska faktorer som har betydelse, exempelvis storlek på sjukhus eller lokalisering av sjukhus och om det finns skillnader mellan sjukhusläkare och allmänläkare, säger Emma Hagqvist.

Ett annat mål är att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna av läkares psykiska ohälsa. Internationell forskning visar att läkare med psykisk ohälsa i högre grad än andra läkare felbehandlar patienter, har lägre produktivitet, slutar som läkare eller blir sjukskrivna.

– Vi vet också att suicid är högre bland läkare än andra grupper i samhället, att felbehandlingar ökar och att deras patienter får en mer negativ upplevelse av vården, säger Emma Hagqvist.

Projektgruppen planerar att söka medel för att kunna anställa doktorander. I nuläget finns möjlighet för ST-läkare att få finansiering för att göra sina ST-arbeten inom projektet.

Emma Hagqvists förhoppning är att resultaten ska bli en bas för fortsatt forskning om läkarnas psykiska ohälsa. 

– Vi hoppas att de här tre åren ska ge en grund för att söka mer medel, fördjupa och göra uppföljande undersökningar.