Socialstyrelsens beslut gäller viss vård vid förvärvad traumatisk och icke-traumatisk ryggmärgsskada, som är avgränsad och icke-progredierande. Beslutet omfattar primär rehabilitering, dvs vård som ges efter det akuta omhändertagandet och fram till utskrivning. Det omfattar alltså inte senare rehabilitering och uppföljning, detta efter att frågan diskuterats av olika grupper och intressenter.
– De flesta har varit positiva till en koncentration inom det här vårdområdet. Sakkunniga har föreslagit att även senare rehabilitering och uppföljning bör koncentreras, medan flera remissinstanser liksom beredningsgrupp har sett svårigheter med detta. Den sammanvägda bedömningen har blivit att om senare rehabilitering och uppföljning av denna relativt stora patientgrupp enbart skulle få utföras av enheter med tillstånd skulle det få alltför omfattande konsekvenser för patienterna och för den lokala och regionala vårdkompetensen, säger Thomas Lindén, avdelningschef vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Primär rehabilitering ska alltså begränsas till fyra enheter i landet, med några undantag där vården koncentreras ytterligare. Högst två av de fyra enheterna ska bedriva sådan vård av barn och ungdomar. Det gäller också patienter med funktionellt mycket höga skador där ett behov av andningsstöd förväntas kvarstå.
Efter Socialstyrelsens beslut kommer regionerna att kunna ansöka om tillstånd att bedriva vården. Det görs efter utlysning hos Nämnden för nationell högspecialiserad vård som fattar beslut och bestämmer vilka villkor som ska gälla. Nämnden är knuten till Socialstyrelsen. I maj 2020 beräknas nämnden ta beslut om var i landet denna vård av ryggmärgsskadade får bedrivas.
Arbetsprocessen med att reglera vad som är nationell högspecialiserad vård är relativt ny och finns beskriven på Socialstyrelsens webbplats. Systemet med rikssjukvård fasas ut i och med den nya processen.
Läs om beslutet om vård vid ryggmärgsskada här.
