Västerbotten tar bort var femte AT-tjänst nästa år

Region Västerbotten ska dra ner sina AT-platser med en femtedel nästa år, från dagens 71 platser till 56 platser. 

– Vi har minskat antalet AT-läkare lite grann under 2020. Hur det blir efter det tar vi ställning till senare, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Brita Winsa.

Beslutet har fått de fackliga representanterna att slå bakut. Fanny Zetterlund, ordförande Sveriges yngre läkares förening (Sylf) Västerbotten säger att hon blev chockad när hon fick vetskap om regionledningens planer.

– Vi tycker att det är provocerande att man drar ner antalet AT-platser. Gör man det får det konsekvenser på längre sikt eftersom folk flyttar till andra regioner och arbetar där i stället, säger hon.

Anledningen till neddragningen är framför allt regionens ekonomiska situation. Som Läkartidningen berättade tidigare i år ska regionen spara 565 miljoner kronor 2020–2022.

– Vi måste reducera våra kostnader. Samtidigt har vi utbildat många AT-läkare och även utökat antalet ST de senaste åren. Så vi tror att vi kan klara en viss minskning under det kommande året. Men vi har absolut inte reducerat AT-platserna för alltid, säger Brita Winsa.

Nu kräver Sylf i Västerbotten, Västerbottens läns läkareförening, de lokala Sjukhusläkarföreningarna, Distriktsläkarföreningen i Västerbotten, Sveriges läkarförbund student i Umeå och Svenska läkaresällskapets kandidat- och underläkarförening i Umeå att beslutet omprövas. De vänder sig även mot att det inte har gjorts någon risk- och konsekvensanalys innan beslutet fattades.

– Vi tycker att det är oansvarigt att inte ens göra en risk- och konsekvensanalys. Vi ser att detta kan få allvarliga konsekvenser. Men det verkar inte som att regionledningen ser det, säger Fanny Zetterlund.

Själva ser de en risk att patientsäkerheten, kompetensförsörjningen och handläggningstiderna påverkas negativt. De varnar bland annat för att tillgängligheten när det gäller specialistläkare kommer att minska, eftersom AT-läkarna är en viktig rekryteringsbas. På kort sikt pekar de fackliga representanterna på att väntetiden till AT förlängs ytterligare samt att ännu mer arbete och ansvar kommer att läggas på icke legitimerade underläkare.

Men Brita Winsa är inte orolig över att patientsäkerheten ska påverkas.

– Vi har ökat vår läkarbemanning generellt rejält de senaste åren så jag är övertygad om att vi kommer klara patientsäkerhet, trots den här tillfälliga reduktionen av AT-läkare.

Enligt henne kommer regionledningen inte att ompröva beslutet.

– Nej, det ligger fast. 

I dag råder stor brist på AT-platser i Sverige. Enligt Sylfs senaste »Väntetidsrapport« måste examinerade läkare vänta i snitt 10,2 månader på att få göra allmäntjänstgöring. På tio års tid har snittväntetiden ökat med 50 procent. Samtidigt har antalet platser på läkarprogrammet utökats och ska bli ännu fler framöver, enligt ett tidigare regeringsbeslut.

Men Brita Winsa tycker att det framför allt är de stora regionerna som bär ansvaret för de långa väntetiderna.

– Det stora problemet är att de stora regionerna inte har så många utbildningsplatser som de borde ha. Vi utbildar betydligt fler AT-läkare per invånare än vad de gör.