»Jag har bara haft som incitament att öka den medicinska säkerheten«, säger Tina Holmberg, distriktsläkare och verksamhetschef på en av de utpekade vårdcentralerna.
Nödinge vårdcentral är en liten vårdcentral utanför Göteborg med cirka 6 000 listade patienter. Vårdcentralen är en av de 22 vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen som ska betala tillbaka pengar till regionen eftersom de anses ha registrerat irrelevanta diagnoser för att medvetet höja sin ACG-ersättning.
13 vårdcentraler bedöms medvetet ha fuskat, enligt ACG-granskningen som Västra Götalandsregionen har gjort. Nödinge tillhör de nio vårdcentraler som misstänks ha gjort det.
Tina Holmberg, som är distriktsläkare och verksamhetschef, är förtvivlad och förbannad. Hon tycker att hälso- och sjukvårdsnämndens beslut är rättsosäkert och orättvist.
– Det hade varit okej om jag hade fuskat. Om jag hade beordrat in folk för att dubblera diagnoser och nyttjat systemet på olika sätt. Då hade jag fått bita i det sura äpplet.
Vårdcentralen kan drabbas hårt av sanktionerna, enligt Tina Holmberg. Hur mycket varje enskild vårdcentral ska betala är inte klart än. Men i genomsnitt handlar det om drygt 200 000 kronor i månaden i 20 månader.
– I värsta fall motsvarar det vad hela min sköterskestab kostar på ett år. Det är ett väldigt hårt ekonomiskt straff bara på misstanken om att vi haft irrelevant diagnossättning med ekonomiskt incitament. Vilket inte är sant.
Så hur blev då Nödinge vårdcentralen utpekade som misstänka fuskare i ACG-granskningen?
I granskningen, som gjordes på uppdrag av Västra Götalandsregionen, valdes 29 vårdcentraler ut för att de hade höjt sina ACG-poäng mest under 2017. Det var samma år som Tina Holmberg tillsammans med en kollega tog över Nödinge vårdcentral, där hon varit både AT- och ST-läkare.
Tre seniora läkare hade nyligen slutat och vårdcentralen befann sig i en bemanningskris. Vårdcentralen, som i dag är fullbemannad, var under en tid beroende av hyrläkare.
– De gamla läkarna hade varit här i 30 år och hade därför inte varit så noga med att sätta diagnoser. De hade haft så bra koll på patienterna ändå. Men vi insåg att det inte var hållbart varken lagligt eller medicinskt, säger Tina Holmberg.
Hon införde en ny rutin. När legitimerad personal hade kontakt med en patient, skulle alla kroniska diagnoser skrivas upp. Enligt Tina Holmberg var syftet inte att höja ACG-poängen utan att öka den medicinska säkerheten.
– Jag ville inte vara ansvarig för en verksamhet där man missade saker för att journalerna inte var uppdaterade. Hade vi inte gjort något hade vi riskerat vite för bristande journalföring.
Hennes bedömning är att vårdcentralen tidigare haft för lågt ACG, som korrigerades under 2017. I dag ligger ACG-poängen enligt Tina Holmberg i nivå med de omgivande vårdcentralernas.
– Att vi fick högre ACG var en naturlig följd av att vi satte fler diagnoser. Det fanns patienter som inte hade blivit bedömda på flera år, säger hon och fortsätter:
– Vi upplevde att vi gjorde ett jättebra kvalitetsarbete genom att se till att patienterna hade aktuella diagnoser. Men nu straffas vi för det.
Läs också:
Vårdcentraler i Västra Götaland åker på straffavgift
Distriktsläkare kritisk till ACG-granskningen
Sanktioner planeras mot vårdcentraler i Västra Götaland
SFAM-ordföranden vacklar om ACG
ACG-systemet tvingar fram onödiga diagnoser
