Det var under onsdagen som Karolinska universitetssjukhusets ledning släppte bomben: 250 läkartjänster och 350 undersköterskor ska bort.

Som Läkartidningen berättat är de fackliga reaktionerna starka, men enligt hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L) handlar det om en nödvändig omställning, även om det »naturligtvis är tufft för sjukhuset och medarbetarna«. 

Hon pekar bland annat på sjukhusets förändrade uppdrag, där fler patienter får vård utanför sjukhuset och på en ekonomisk utveckling med vikande skatteintäkter både i Stockholm och i resten av landet.

Omställningen i och med det förändrade uppdraget har dock pågått i flera år. Det är heller ingen nyhet att Karolinska universitetssjukhuset länge brottats med ekonomin.

Borde Karolinska universitetssjukhuset ha dragit ned på personal, eller anpassat kostymen efter uppdraget, tidigare?

– Ja, det borde ha skett tidigare. Vi ser att betydligt fler patienter än tidigare får vård utanför sjukhuset. Det handlar om en minskning med 10 000 slutenvårdstillfällen och 260 000 öppenvårdsbesök sedan 2016. Samtidigt har antalet medarbetare på sjukhuset ökat under den här tiden. Det är klart att det är ingen bra utveckling. Så det här borde ha gjorts tidigare. Men när det inte har gjorts blir det mer drastiskt på en gång, att vi lägger ett varsel som är ganska stort.

Det är ju nästan var tionde läkare som ska bort. Sjukhusledningen säger att neddragningen inte kommer att påverka patienterna negativt. Håller du med om det?

– Jag har förtroende för sjukhusledningens bedömningar. Sedan är det naturligtvis långt ifrån färdigt med alla detaljer om hur det här ska genomföras.

Det råder anställningsstopp på alla akutsjukhus i Region Stockholm. Vart ska alla läkare ta vägen?

– Vart var och en tar vägen är svårt att säga i dag. Men den här omställningen som pågår innebär ju också en utbyggnad av vården utanför akutsjukhusen. Där kommer det förstås att behövas personal i framtiden, säger Anna Starbrink. 

Hon påpekar att det finns möjlighet till dispens när det gäller tjänster som man behöver tillsätta.

– Det är ju inte så att inga tjänster kommer att tillsättas på sjukhusen, även om det är anställningsstopp. En viss rotation kan man väl tänka sig mellan sjukhusen, men då kräver det dispens.

Hur ser du på risken att regionen tappar medicinsk kompetens?

– Vi är mitt inne i en stor omställning där många kommer att ha nya arbetsgivare och arbetsplatser utanför sjukhuset. Sammantaget tror jag att vi kommer att ha tillgång till de läkare vi behöver här. 

I en intervju i Dagens Nyheter säger sjukhusdirektören Björn Zoëga att det här varslet inte kommer att räcka för att lösa ekonomin. Kan det bli så att regionen skjuter till pengar?

– Det är inte aktuellt att skjuta till mer extramedel nu, av den enkla anledningen att det inte finns några pengar i kassan i regionen. Däremot krävs det andra åtgärder från sjukhusets sida. Det kan bland annat handla om att se över lokalkostnader.

Vad tror du att det här varslet sänder för signaler till läkare och andra som jobbar i sjukvården?

– Jag tror att många tycker att det här är mycket allvarligt och den uppfattningen har jag själv också naturligtvis. Det skickar väl också en signal om att omställningen är på riktigt, och om att de ekonomiska realiteterna är på riktigt och påverkar den verksamhet vi har. Jag tror att det är många som är ledsna, oroade och bekymrade i dag och jag delar den känslan. Men jag ser också vikten av att sjukhusledningen och regionen tar ansvar och inte låter det löpa på med att bygga upp ett ännu större underskott på sjukhuset.

Talla Alkurdi (S), oppositionsregionråd, är dock kritisk.

– Vi tycker att det är väldigt anmärkningsvärt att man gör den här sortens enorma nedskärningar på Karolinska utan att egentligen tänka på hur det kommer att påverka vården. Det är enorma överbeläggningar på Karolinska i dag, och det är klart att det här kommer att påverka patientsäkerheten, säger hon och tillägger:

– Karolinska har fått ett högspecialiserat uppdrag som har inneburit att vårdtyngden är större. Samtidigt är sjukhuset byggt i form av enkelrum, vilket också kräver personalresurser. Majoriteten tycks inte förstå att det krävs en hel del personalresurser för att bedriva den sortens vård på sjukhuset.