UKÄ har fokuserat på det framtida behovet av personal inom 15 bristyrken i den offentliga sektorn. Bland dem finns läkare, barnmorska, fysioterapeut, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och biomedicinsk analytiker. Uträkningarna baseras på befintliga prognoser om efterfrågan, utbud, examensfrekvens samt att genomströmningen på utbildningarna är oförändrad.
När det gäller de befintliga bristyrkena inom hälso- och sjukvården ser det ganska mörkt ut även i framtiden. Prognoserna tyder på att dagens problem kommer att kvarstå, och riskerar att förvärras.
För att täcka behovet av läkare bedömer UKÄ att 2 341 nya läkarstudenter behöver börja på en läkarutbildning i Sverige årligen under perioden 2024–2035. Det är 527 fler per år – 29 procent – jämfört med antalet nya läkarstudenter förra året.
Arbetsförmedlingens bristindex visar en påtaglig brist på läkare de kommande åren. Det gör även Statistiska centralbyråns (SCB) prognos som sträcker sig till år 2035. SCB bedömer dock att det kan bli balans under prognosperioden. Men då räknar man med ett fortsatt »invandraröverskott« – i snitt 500 läkarutbildade per år – i den svenska sjukvården. I den gruppen finns dels läkare som är födda och utbildade utomlands, dels den stora gruppen svenskar som utbildar sig till läkare i ett annat EU-land. Utan det tillskottet beräknas det bli ett underskott på cirka 10 procent år 2035.
Andra yrken som måste öka utbildningsvolymerna för att det ska gå ihop i framtiden är specialistsjuksköterskeutbildningar (samtliga inriktningar), som måste öka med 40 procent per år under 2021–2035 jämfört med antalet nybörjare 2018.
Antalet nybörjare på röntgensjuksköterskeutbildningen måste öka med 48 procent årligen, antalet nybörjare på biomedicinska analytikerutbildningen med 29 procent och antalet nybörjade på barnmorskeutbildningen med 20 procent under samma period.
För grundutbildade sjuksköterskor är det svårare att avgöra behovet. Enligt prognoserna som UKÄ utgår från i rapporten kommer det att finnas ett överskott 2035 om den nuvarande utbildningstakten fortsätter. Men i bedömningen har man inte tagit hänsyn till bristen som finns i nuläget eller att en del i gruppen kommer att vidareutbilda sig.
Enligt UKÄ behöver sjukvården förbereda sig för att det kommer att uppstå ett läge där inte antalet högskoleutbildade räcker till för att täcka alla kompetensbehov.
För arbetsgivarna blir det en fortsatt stor utmaning att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och använda dem på rätt sätt. UKÄ menar även att lärosätena behöver stöd – de kan inte klara att möta framtidens kompetensbehov på egen hand. Det kommer att behövas många fler lärare på utbildningarna framöver, liksom handledare ute i vården. Lärosätena behöver samarbeta och fördela ansvaret, enligt rapporten.
UKÄ kommer under 2019–2020 göra flera analyser på temat kompetensförsörjning.
Läs också:
