Samtliga regioner har som mål att minska sin klimatpåverkan. Östergötland vill exempelvis vara klimatneutrala nästa år och Stockholm ska 2021 ha minskat utsläppen med minst 50 procent jämfört med 2011. Det visar en miljörapport som ingår i Sveriges Kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser.
Hur och vad regionerna redovisar i sitt klimatarbete varierar dock stort. Exempelvis Östergötland och Kalmar län redovisar avfall och livsmedel, medan Halland och Blekinge inte gör det. Fyra regioner saknar dessutom helt en samlad årlig klimatredovisning, vilket kan göra den egna uppföljningen svårare.
Region Kalmar län gjorde sitt första klimatbokslut 2014. Hållbarhetschef Johanna Schelin framhåller att det är viktigt att analysera resultaten.
– Om ett utsläpp gått upp måste vi veta varför, säger hon i en intervju i SKL:s rapport och nämner läckage av lustgas som en orsak till ökade utsläpp 2017.
Just medicinska gaser är en del av klimat- och miljöarbetet som SKL:s rapport tar upp. Lustgas står för den absolut största delen av klimatpåverkan. Andra gaser kan vara sevofluran, isofluran och desfluran.
De här gaserna påverkar klimatet mycket mer än koldioxid. Lustgasen har 265 gånger större klimatpåverkan per vikt än koldioxid. Störst påverkan har desfluran – 1 790 gånger koldioxidens.
Totalt har de medicinska gasernas utsläpp mer än halverats mellan 2009 och 2017. Omräknat till så kallade koldioxidekvivalenter har de minskat från 4,8 till 2,3 kilo per invånare och år. Men utsläppen varierar stort mellan regionerna: från 1,3 kilo i Stockholm, till 4,9 i Kronoberg. Nio regioner har minskat sin klimatpåverkan på det här området, och sex har ökat något.
Den främsta orsaken till minskningen är att flera regioner byggt nya destruktionsanläggningar för lustgas. 2007 installerades den första anläggningen på försök i Region Stockholm. I dag finns det 35 aktiva anläggningar installerade i 14 regioner. Men sju regioner saknar dock destruktionsanläggningar. Hade de också haft tekniken skulle klimatpåverkan minskat med ytterligare 13 procent, motsvarande 3 000 ton koldioxid, enligt rapporten.
Regionerna arbetar också med att minska läkemedels miljöpåverkan och användningen av antibiotika. I fjol minskade antalet antibiotikarecept med nästan 4 procent jämfört med 2017. Jämför man med 2009 handlar det om en minskning på 25 procent.
Fortfarande är det dock bara tre regioner som når det nationella målet på max 250 recept per 1 000 invånare och år. Västerbotten och Region Jämtland Härjedalen ligger bäst till med 229 recept per 1 000 invånare.
Sjukhusen står också för stora mängder avfall; förra året var det 63 500 ton. Där tycker man sig se en ökande trend sedan 2014, men siffrorna är lite osäkra på grund av brister i statistiken. Återvinningen 2018 låg på 24 procent, inklusive matavfall.
SKL:s rapport tar även upp flera andra miljö- och klimataspekter i regionernas verksamhet. Däribland finns exempelvis kollektivtrafik, tjänsteresor och finansiella placeringar.
Regionerna har använt olika metoder för att räkna ut sin klimatpåverkan. De med mer begränsad klimatredovisning gör ofta sina uträkningar själva. De med bredare redovisning använder ofta den internationella standarden »greenhouse gas protocol«, där utsläppen delas in i direkta och indirekta.
Rapporten finns på SKL:s webbplats.
Se även:
