Organisationen har i den nya Cancerfondsrapporten jämfört olika länders produktion av vetenskapliga artiklar inom cancerforskningen. Sverige tappar flest placeringar av alla länder: från 9:e plats till 14:e under en 15-årsperiod. Därmed får Sverige se sig omkört av exempelvis Spanien, Taiwan och Sydkorea.

– Det är en oroande utveckling. Politikerna måste inse att det finns ett problem här som man behöver åtgärda, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar också att antalet startade kliniska läkemedelsprövningar har mer än halverats sedan början av 2000-talet. Mellan 2004 och 2018 sjönk antalet med 69 procent.

Nedgången beror dels på bristen på en stark inhemsk läkemedelsindustri, dels på sjukvårdens »extrema produktionsfokus«, menar Klas Kärre.

– Tyvärr har det lett till att det blir karriärmässigt oattraktivt för läkare och andra yrkesgrupper att ägna sig åt forskning.

Dessutom har cancerforskningen fått en mindre del av Sveriges ekonomiska kaka. Anslagen i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) har enligt Cancerfonden minskat och låg 2017 på 3,3 procent, vilket organisationen jämför med 2001 då motsvarande siffra var 3,9 procent. Det är dock över de 2,3 procent som är genomsnittet i OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, som samlar 36 av världens hög- och medelinkomstländer.

Sverige producerar dock inte mindre cancerforskning i dag än tidigare. Publikationerna har i genomsnitt ökat 2 procent per år. Men andra länder har ofta satsat hårdare; snittet är 6 procent i Cancerfondens rapport. 

Kina, som var på en ganska låg nivå för några år sedan, producerar nu flest publikationer i hela världen. Där har forskningen ökat med över 5 000 procent åren 2000–2017. Under samma period ökade till exempel USA 75 procent och Sverige 27.

Cancerfonden tycker att Sverige, med sina vetenskapliga traditioner, borde vara bland de tio bästa länderna totalt sett, och i den absoluta toppen sett till folkmängden. Organisationen har därför listat ett antal punkter som regeringen bör satsa på:

  • Huvudmännens uppdrag till vården ska innefatta tydliga krav på forskning.
  • Karriär- och lönestrukturer ska stimulera kliniskt verksam personal att forska.
  • Basfinansieringen till universitetens forskning ska stärkas.
  • Sjukvårdsregionerna ska arbeta efter forskningsstrategier som årligen följs upp.
  • Alla patienter, som inte avsäger sig möjligheten, ska omfattas av en forskningsstudie.
  • Sjukvården ska ingå i ett tätt europeiskt samarbete. Universitetssjukhusen bör ackrediteras som heltäckande cancercentrum eller cancercentrum enligt Organisation of european cancer institutes.