I morgon, tisdag, klubbas Region Stockholms sjukvårdsbudget. För primärvården höjs budgeten totalt sett med 2 procent, men husläkarverksamheten, det vill säga vårdcentralerna, får bara ökade anslag med 1,5 procent.

Det här har fått Ylva Sandström, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Stockholm, och Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) att reagera. 

De har tillsammans skrivit debattartiklar i Svenska Dagbladet där de uttrycker bestörtning över den låga uppräkningen till vårdcentralerna. Detta inte minst eftersom det samtidigt blir nya uppdrag till vårdcentralerna. Bland annat pekar de på att de psykosociala insatserna på vårdcentralerna ska byggas ut. 

De ifrågasätter också de ökade anslagen för nätläkarbesök och närakuter.

– Den huvudsakliga kritiken är att vi åläggs fler uppgifter men att vi inte får pengar för det, kort och gott, säger Magnus Isacson, ordförande i SFAM och verksam vid Tensta vårdcentral i Stockholm, till Läkartidningen.

Husläkarverksamheten, vårdcentralerna, får 1,5 procent mer nästa år. Varför är inte det tillräckligt?

– När man räknar med inflation och löneökningar så innebär i praktiken en »satsning« på en 1,5 procent en nedskärning. När man då signalerar att man ska göra en omställning och att vi ska ta över mer från sjukhusen, men att vi i realiteten får mindre resurser för att klara av det, så blir det ohållbart, säger Magnus Isacson.

Han fortsätter:

– Om man nu inte satsar, vilket vi tycker är katastrofalt, så vill vi åtminstone att man är ärlig med det och säger: »vi satsar inte på primärvården, så det kommer kanske att bli ännu sämre tillgänglighet«.

I ett svar på en av debattartiklarna skriver Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm, att det är en stram budget nästa år och 1,5 procent är lägre än tidigare års satsningar. Hon framhåller dock att primärvården är prioriterad.

Det uttalandet ger Magnus Isacson inte mycket för.

– Om det är så att hälso- och sjukvårdsnämndens budget ökar med 2,6 procent, och husläkarverksamheten får 1,5 procent extra, då har jag väldigt svårt att förstå hur man kan kalla det för en satsning. 

Hur stor satsning skulle primärvården i Stockholm behöva då?

– Det är svårt att säga på rak arm. Det är klart att jag skulle vilja ha 10 procent extra men jag inser att det kan bli väldigt svårt. Men om man har 5 procents uppräkning per år under lång tid, så kommer det bli kontinuerligt bättre till slut.

Magnus Isacson menar att den här frågan också handlar om förtroende.

– Dels handlar det om att vi ska kunna lita på politikerna, att det faktiskt blir satsningar. Dels handlar om att om vi ska rekommendera yngre kollegor att välja allmänmedicin så vill vi kunna göra det på ett ärligt sätt också. Vi vill kunna säga: »Det finns hopp och nu satsas det på husläkarverksamheten«.