För första gången på ett decennium toppar inte Polen listan över de populäraste studieorterna för svenska läkarstudenter utomlands. I år har nämligen Riga i Lettland gått om den tidigare helt ohotade ettan Gdańsk. 

Mycket talar för att trendbrottet kommer att hålla i sig. Läsåret 2015/16 fanns det 1 125 svenska läkarstudenter i Polen. Då kom vändningen. Sedan dess har färre och färre svenskar valt Polen. 

Utanför entrén till Wrocławs universitetssjukhus står – precis som på många andra platser i Wrocław – en bronsstaty av en vätte. De små figurerna är ett minne av oppositionen mot kommunistregimen under 1980-talet. Här är det förstås en i läkarrock, som lyssnar på en patient med sitt stetoskop.

Polska Wrocław har länge legat på de svenska utlandsstudenternas topplista
och är fortfarande den tredje största studieorten. Enligt CSN pluggar 142 svenska läkarstudenter här. För fyra år sedan var det 223 stycken.

Några våningar upp i det polska universitetssjukhusets komplicerade korridorsystem har den svenska läkarstudenten Huseyin Admis urologilektion. En senior professor med vänlig uppsyn leder gruppen med internationella läkarstudenter genom korridoren.

Huseyin Admis får tillåtelse att lämna lektionen för en kort stund. Som ordförande i SLF student utland har han mycket att stå i utöver utbildningen. Särskilt nu.

– I mitt år, år fem, är vi ungefär 30 svenskar. Året under är det 10–15 stycken och åren under det är det ännu färre, säger han och lutar sig mot korridorväggen.

– Det är en tydlig trend i hela Polen. På vissa studieorter finns inga svenska läkarstudenter alls på de tidiga terminerna. Ett annat tydligt exempel på förändringen som sker nu är ju att Riga har gått om Gdańsk.

SLF student utlands lokalordförande i Wrocław, Alexander Beckert, vittnar om samma sak.

– Vi har sett en rätt stor minskning i antalet svenskar. Alla årskullar över oss har haft runt 80 procent svenskar. Sedan dess har det gått ner. I stället har det blivit fler tyskar.

Ett par dagar tidigare på utlandsstudenternas fackliga kongress, som hålls i just Wrocław, har Läkartidningen samlat honom och fem andra lokalordförande från några polska studieorter. Alla utom en läser termin 9. Under åren i Polen har de sett den vikande trenden på nära håll. 

– I Warszawa har vi precis vinkat av en ganska stor årskull med svenskar. I mitt år är vi ungefär tio, och sedan går de successivt neråt, säger Georg von Baumgarten.

Edwin Sagar Gautam, som läser i Poznań, berättar att det inte har börjat någon ny svensk de senaste tre åren.

Lina Lago, som studerar i Bydgoszcz, nickar igenkännande.

– När jag började ettan var det 50 procent svenskar bland sexorna. Från min årskull har det gått ner.

I Bydgoszcz var det dock en liten ökning i år. Fyra nya studenter började. De senaste åren har det annars bara varit enstaka nya svenskar.

– Det blir lite kluvet: »Det är jätteroligt att ni är här, men jag vill inte vara i er situation«, säger Lina Lago. 

På många studieorter har det blivit fler tyskar i stället, men i bland annat Gdańsk har tomrummet efter svenskarna fyllts med norrmän.

Så varför är det färre svenska studenter som väljer att plugga i Polen? Förklaringen är sannolikt att Polen, liksom Sverige, är ett av få länder i Europa som inte har en legitimationsgrundande läkarutbildning. Där krävs allmäntjänstgöring (AT) för att få läkarlegitimation. I dag väljer i princip alla svenskar som pluggat i Polen att göra AT i Sverige.

Men när Sverige hösten 2021 får en sexårig legitimationsgrundande utbildning ska AT successivt fasas ut. Det påverkar i högsta grad läkarstudenterna i Polen.

– Många känner en rädsla för vad som ska hända när AT försvinner. Om man ska göra AT i Polen krävs C1-nivå i polska, och det är inte det enklaste att uppnå samtidigt som man går en läkarutbildning, säger Huseyin Admis.

Underläkarna i Polen har dessutom protesterat mot låga löner, dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö de senaste åren.

De fackliga representanterna på studieorterna får många frågor från oroliga studenter.

– De som går tredje året är oroliga för att de få AT-platserna som finns när de är klara kommer att reserveras för svenska studenter. Jag förstår deras oro och har inga svar att ge till dem, säger Edwin Sagar Gautam från Poznań.

Samtidigt är mycket oklart. Det är till exempel inte bestämt hur länge AT ska finnas kvar.

– Som ordförande har man ett ansvar för de svenska läkarstudenterna på sin lokalort, och jag tycker att det är extremt frustrerande att jag inte kan ge dem några riktiga svar. Jag tycker inte det ska gå till så, säger Oscar Jedenius från Gdańsk.

Han anser att SLF student utland bör starta en särskild insatsgrupp för studenterna i Polen.

Även Huseyin Admis beskriver förvirringen bland utlandsstudenterna som stor.

– Många undrar över vad som händer nu. Jag har till och med personer i min årskurs som fram till nyligen trodde att de ska göra BT, säger han.

Nästa år slutar han som ordförande och lämnar styrelsen, men han tycker att en viktig uppgift för den nya styrelsen är att informera om konsekvenserna av förändringarna i Sverige.

På ett kafé i Wrocław sitter Sanna Mahdi och Hanna André djupt försjunkna i sina studier, trots att det är söndag. De har inte tid att gå på kongressen, som pågår samtidigt i en annan del av staden. De läser andra året på läkarutbildningen vid Wrocław Medical University.

Nästa vecka har de två prov och ska dessutom förbereda en presentation på polska. Studenterna på den engelskspråkiga läkarutbildningen läser polska under de första två åren.

De hade helst velat utbilda sig i Sverige. När de inte kom in på läkarutbildningen där sökte de sig till Wrocław, efter att ha blivit tipsade om utbildningen av andra läkarstudenter. De beskriver det som ett svårt beslut att flytta från familj och vänner.

– Det är nytt land, ett nytt folk, ett nytt språk. Polen ligger nära Sverige, men det är inte alls som i Sverige. Det är mer »old school« här, säger Sanna Mahdi.

I Polen är utbildningen mer auktoritär och hierarkisk. Det är närvarokontroller: läkarstudenterna måste vara på samtliga föreläsningar, och det är många. Och små obligatoriska delprov måste bockas av för att komma vidare i utbildningen.

– Till skillnad från Sverige, där jag upplever ett mer avslappnat förhållningssätt till lärarna, så titulerar vi dem »doktor« här. Det kändes stramt i början, men visar också respekt och är lätt att vänja sig vid, säger Hanna André.

Att gå läkarutbildningen i Wrocław kostar runt 60 000 kronor per termin. Blir man underkänd på en kurs, får kursen betalas på nytt. 

– När det gäller det ekonomiska så är det så klart en viss press att klara kurserna, säger Hanna André, som trots allt är väldigt nöjd med utbildningen.

Wrocław Medical University har anor från tidigt 1800-tal. Campus består av en mängd mer eller mindre slitna men vackra tegelbyggnader.

Vi går in genom porten till Collegium Anatomicum, en byggnad som de flesta läkarstudenter har starka minnen ifrån. Här hålls det första årets anatomikurs. Ovanför porten står »Mors janua vitae« – som fritt översatt betyder ungefär »döden är dörren till liv«.

I trapphallen hänger en kopia av Rembrandts oljemålning »Dr Nicolaes Tulps anatomilektion« och i korridorerna sitter och står studenter i vita labbrockar och väntar på att deras lektioner ska börja.

– Här har man haft många nervösa timmar första året. Anatomin är den största och mest tidskrävande kursen, så man vill verkligen inte misslyckas med den, säger Hanna André.

I hennes och Sanna Mahdis årskull är de 13 svenskar. I årskullen under dem är det bara sju. I deras klass dominerar tyskarna.

– Det hade varit roligare om vi var ett större gäng med svenskar. De som började före oss har bättre sammanhållning, säger Hanna André.

– Ja, det är jättetråkigt att vi är så få, fyller Sanna Mahdi i.

Även de tror att reformeringen av den svenska läkarutbildningen är en viktig orsak till det minskade söktrycket.

– Många har nog skrämts upp och backar kanske eftersom det kommer bli färre AT-platser i Sverige. Man tänker kanske att det kommer att bli jättelång väntetid, säger Sanna Mahdi och fortsätter:

 – Jag tror det blir lite skakigt för de nya svenskarna som börjar nu. Jag tror att färre kommer att söka sig hit. Man satsar kanske på att göra högskoleprovet i stället och försöka få en plats i Sverige.

De vill göra AT i Sverige och är oroliga för hur utfasningen av AT kommer att påverka deras situation.

– Jag funderar på om jag ska försöka flytta till Sverige och fortsätta utbildningen där i stället efter femte terminen, säger Sanna Mahdi.

Men de avråder inte andra svenskar att komma till Wrocław, tvärtom.

– Det skulle vara kul om det kom fler svenskar till skolan. Jag skulle absolut rekommendera svenskar att söka sig hit. Det är väldigt mycket studier, men det är en bra utbildning, säger Hanna André.

På scenen på den pågående utlandskongressen står Läkarförbundets utredare Hampus Carlson och besvarar frågor. 63 procent av deltagarna är svenska Polenstudenter.

– Ska man rekommendera folk att söka till Polen? undrar en tjej.

– Jag tycker att man ska varna för studier i Polen. Säga att det är väldigt, väldigt osäkert. Givet vad vi vet i dag så skulle jag inte rekommendera någon att söka till Polen om man vill jobba i Sverige efter sin utbildning, säger Hampus Carlson.

Han berättar att de svenska tandläkarna haft en liknande situation. Även bland dem har Polen länge varit ett populärt utbildningsland. Men förra året gjordes det polska utbildnings- och praktiksystemet om. Det ledde till att de som gick engelskspråkiga tandläkarutbildningar, och inte kunde polska, plötsligt inte kunde slutföra utbildningen. Då införde den svenska regeringen en möjlighet till praktik och kompletteringsutbildning i Sverige.

– Regeringen vill förstås inte utestänga flera hundra läkarstudenter som pluggat i Polen och som behövs inom svensk hälso- och sjukvård. Men man vet aldrig: det är väldigt mycket osäkerheter, säger Hampus Carlson.

SLF student utland håller med.

– Från och med nästa år tror jag inte man ska söka en läkarutbildning i Polen. Vi vill inte att någon av våra medlemmar ska fastna i Polen, säger Huseyin Admis.

Men Polen är trots allt fortfarande det land som utbildar flest svenska läkare förutom Sverige. Just nu läser nästan 1 000 svenskar till läkare på tio olika orter i landet.

SLF student utland tycker att både Polen och Sverige har ett ansvar för att se till att ingen hamnar i kläm mellan de två utbildningssystemen. Huseyin Admis skulle allra helst se att även den polska läkarutbildningen anpassades till övriga EU.

Utlandsföreningen för en dialog med de största medicinska lärosätena i Polen om konsekvenserna av förändringarna i Sverige. Enligt Huseyin Admis har flera rektorer sagt att de tänker föra fram frågan till ansvariga politiker.

– De svenska utlandsstudenterna är en viktig inkomstkälla för universiteten. På mitt universitet ser de ett behov av en förändring.

Hanna André och Sanna Mahdi tror däremot inte att de polska universiteten är särskilt oroliga över att svenskarna sviker. Platserna fylls snabbt av studenter från andra länder och nya pengar kommer in.

– Jag tror inte de tänker på vilken nationalitet som studenterna har, så länge platserna blir fyllda, säger Sanna Mahdi.

Även lokalordförandena tvivlar på att Polen bryr sig särskilt mycket om de svenska läkarstudenternas situation.

De hoppas mer på Sverige.

– Vi som studerar här i Polen är väldigt rädda för att bli bortglömda. Ibland tror jag inte att Sverige inser hur många vi är, säger Lina Lago, lokalordförande i Bydgoszcz.

Hon tycker att det borde ligga i Sveriges intresse att hitta en lösning, både på kort och lång sikt.

– Det finns så många svenska läkare som är utbildade i Polen. Det är ett fungerande system – vi klarar av att jobba i den svenska sjukvården och blir duktiga läkare. Jag tycker det är synd om man tappar det.

Hon och de andra lokalordförandena nämnder kompletteringsutbildningar som exempelvis KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) eller ett kunskapsprov som möjliga lösningar.

– Vi är beredda på att jobba hårt och anpassa oss till det svenska systemet. Men det gäller att vi får en ärlig chans att göra det, säger Georg von Baumgarten.