»Hedda Care är en reaktion på att regionerna inte har lyckats«

Den privata mottagningen Hedda Care fick stora rubriker och mycket kritik när den slog upp portarna vid Stureplan i Stockholm i veckan. Att deckarförfattaren Camilla Läckberg är medgrundare var en orsak. Att socialminister Lena Hallengren (S) fanns bland kritikerna var en annan.

– Det är fascinerande. Men vi visste att det skulle bli uppmärksamhet och kalabalik. Det blir det alltid när – framför allt – kvinnor går ut och vågar säga vad de tycker, säger Sara Löfgren till Läkartidningen.

Hon är specialist i allmänmedicin och vd för Hedda Care, som hon också är medgrundare till. Företaget har ett fokus på kvinnohälsa men erbjuder exempelvis även BVC, barn- och ungdomspsykiatri och traditionella allmänmedicinska besök. 

Bakom företaget står deckarförfattaren Camilla Läckberg och pr-entreprenören Christina Saliba som genom sitt investeringsbolag Invest for her har grundat Hedda Care tillsammans med Sara Löfgren. Under lanseringen och i intervjuer har trion lyft fram problem i den offentligt finansierade vården, i synnerhet för kvinnor, och att Hedda care ska kunna erbjuda ett bättre alternativ.

Men företaget har också fått mycket kritik. Det gäller bland annat priserna, till exempel kostar ett besök hos läkare mellan 1 150 och 2 490 kronor. Socialminister Lena Hallengren har sagt till Aftonbladet att den privata mottagingen är ett stort steg bort från den svenska principen om skattefinansierad vård efter behov, inte efter plånbok.

– Jag tycker att det är förbluffande. Hon känner sig naturligtvis kritiserad och hotad – Hedda care är ju en reaktion på att regionerna i viss mån inte har lyckats. Det finns ett behov där ute som inte befintliga vårdgivare klarar av, säger Sara Löfgren och fortsätter:

– Att dessutom peka ut en enskild vårdgivare kan jag tycka är oproffsigt. Det känns ganska personligt. 

Anledningen till de höga priserna är att Hedda Care inte har avtal med Region Stockholm, så patienten får själv stå för notan. Att det därför kan upplevas som dyrt har hon förståelse för.

Sara Löfgren, som tidigare också arbetat med vård enbart till försäkringspatienter, säger att vård utanför det skattefinansierade systemet anses lite »fult«.

– Vi vet att det är provocerande att prata om privat vård i Sverige, vilket är märkligt med tanke på att man har betalat för till exempel tandvård själv i alla tider.

Hon påpekar att det finns en hel del sjukvård som inte betalas av det offentliga, såsom vissa mottagningar på Sophiahemmet.

– Dit har män med höga befattningar alltid kunnat gå och få privat vård och det har man inte tyckt varit konstigt. Men när vi öppnar och marknadsför att kvinnor ska kunna känna sig sedda, då blir det ett ramaskri.

Hedda Care har avtal med flera försäkringsbolag och kan på så sätt även ta emot patienter med privat sjukvårdsförsäkring. Men hittills har bolaget inte velat sluta avtal med Region Stockholm eftersom man inte tycker sig kunna erbjuda tillräckligt bra vård den vägen. Sara Löfgren håller dock dörren öppen för avtal i framtiden, både i Stockholm och andra regioner i landet.

– Men det är viktigt att poängtera att vi inte blint kommer gå in i vilka avtal som helst. Avtalen måste vara utformade så att man kan bedriva bra kvalitativ vård. Kan man inte det har vi inte där att göra. 

Hon vill att företaget ska göra ett avtryck i sjukvården i stort och visa att det finns bättre sätt att bedriva vård på.

Hur bred påverkan kan man ha utan avtal? Nu måste ju klientelet vara patienter som har mycket pengar?

– För det det första: vi stänger inga dörrar till att starta avtal, vi kommer att göra det framöver. För det andra: vi ska bedriva god vård och visa resultat. Den allmänna vården kommer att se att det är bra saker. Det kommer fler till gagn än bara de som stiger in genom dörren här på mottagningen.

Sara Löfgren har tidigare drivit en husläkarmottagning med avtal och påpekar att det kan vara ekonomiskt mycket tufft. Men hon tycker också att avtalen är för begränsade. Hon nämner att klimakterievård inte finns som vårdval i Stockholm och att Hedda care inte hade kunnat bedriva screening för förmaksflimmer med offentlig finansiering.

– Vi kommer kunna hitta många förmaksflimmer. Och vi kommer kunna sätta in antikoagulantia och därmed minska risken för stroke och även eventuellt för utveckling av demens. Och vi kommer visa våra resultat, säger hon.

Att visa på alternativa sätt att bedriva vård har varit en drivkraft för henne. Under sin ST-tid startade hon företaget To care, vilket i dag ägs Lideta och kvinno- och barnhälsobolaget Mamma Mia. Hon har också varit med och startat en klinik med enbart försäkringspatienter. 

Nu vill hon skapa »ytterligare ett komplement och bidra med en resurs« till den svenska hälsan, den här gången med ett tydligare kvinnoperspektiv, exempelvis för klimakterievården.

– Jag är säker på att vi går i bräschen nu, att kvinnor får upp ögonen för det här och att vi skapar debatt om det. Det måste vi, annars blir det ingen förändring. Jag tror det är min väg, Heddas väg, vår väg att skapa en förändring på en nationell nivå.