Jakob Nyhlén, Västra Götalands läkarförening. Foto: Joakim Andersson

I slutet av september lanserade Västra Götalandsregionen en fastläkarsatsning i primärvården. I korthet går reformen ut på att de vårdcentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare ska få en extra ersättning.

Enligt ursprungsförslaget skulle specialister i allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin samt läkare som gör sista året på sin ST-utbildning kunna vara fasta läkare. En fast läkare ska ansvara för minst 600 patienter och som mest 2 400 patienter.

Satsningen ska sjösättas vid årsskiftet. Det beräknas kosta 160 miljoner kronor per år, och finansieringen ska inledningsvis ske genom statsbidrag.

Västra Götalands läkarförening (VGLF) är i grunden positiv till att regionen satsar pengar på primärvården och att man vill premiera kontinuitet, eftersom det gynnar både patientsäkerhet och arbetsmiljö.

Men det finns flera problem med utformningen av satsningen. Det gäller inte minst hur stort antal patienter en enskild läkare ska ansvara för. Enligt läkarföreningen kommer det i realiteten hamna en bit över 2 000 per läkare.

– Man har satt för högt tak för vad en specialist ska orka göra. Jämför man med ett föreläggande från Arbetsmiljöverket från 2014 så pratar man där om 1 500 patienter som en rimlig maxgräns, säger Jakob Nyhlén, ordförande i VGLF:s sektion för primärvård.

Ett annat problem handlar om risker kopplade till den ekonomiska utformningen.

– Vi har redan hört från många vårdcentraler ute i regionen att vårdcentralschefer ser maxtaket som normtal, eftersom ekonomin är så pressad. Med dessa stimulanspengar så kanske budgeten precis når plus minus noll. Då blir det väldigt stor press på enskilda läkare att vara lojala och ta på sig maxtaket för att enheterna verkligen ska få ut pengarna.

Föreningen är också kritisk till en tillämpningsanvisning som koncernkontoret i regionen tagit fram, och som ska beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen i dag, onsdag.

Enligt anvisningen kan en ST-läkare i allmänmedicin ta ansvar som fast läkarkontakt för mellan 300 och 1 200 listade patienter. Listan ska vara mindre från början men sedan utökas i samråd med handledare och verksamhetschef.

Däremot står inget om att det bara ska vara ST-läkare som gör sista året på utbildningen som kan vara fast läkarkontakt.

Det tolkar Jakob Nyhlén som en förändring som innebär att ST-läkarna, oavsett var de befinner sig i utbildningen, kan vara fasta läkare. Samtidigt menar han att formuleringen om att trappa upp listan är för vag.

– I anvisningen tycker man att ST-läkare från dag ett kan vara en fast läkarkontakt med ansvar för uppemot 1 200 patienter. Det tycker vi är ett orimligt uppdrag för en förstaårs-ST. Det innebär också att patienterna inte kommer få den fasta läkarkontakt de önskar eftersom ST-läkare är borta uppemot 50 procent av tiden på grund av obligatoriska kurser och sidotjänstgöringar.

Uppdraget blir också orimligt eftersom många nya ST-läkare inte har så stor kännedom om det svenska sjukvårdssystemet, menar Jakob Nyhlén.

– Många av dem har inte har läst i Sverige, och har inte gjort en svensk AT. Att man då från dag ett ska vara ansvarig för 1 000 patienter är ett omöjligt uppdrag som riskerar skrämma bort kollegor från primärvården.

Bristerna i upplägget gör att Jakob Nyhlén är orolig för att reformen kommer att misslyckas.

– I grunden är vi positiva till initiativet, men vi hade velat se att man utformade detta på ett sätt som gör det långsiktigt hållbart. Både för att patienterna ska få en läkare som faktiskt kan och hinner vara fast läkare för dem, men också att läkarna får en rimlig arbetsmiljö, så att de stannar kvar och att man ska kunna rekrytera fler till primärvården.

Fast läkare och listningstak i primärvården är en mycket aktuell fråga. Läkarförbundet och Distriktsläkarföreningen har längre drivit på för att det ska bli verklighet.

Utöver Västra Götalandsregionen har exempelvis Region Stockholm beslutat att införa en form av tak. I andra regioner, som Sörmland, utreds just nu hur ett listningstak ska införas.

Enligt Dagens Medicin ska dessutom Sveriges Kommuner och regioner (SKR) under nästa år kartlägga regionernas arbete med fast läkare och listningstak.

– Det vi har sagt att vi ska göra nästa år inom ramen för arbetet med nära vård är att följa upp hur det faktiskt ser ut med regionernas arbete. Vad ingår i de beslut regionerna fattat om bland annat listningstak, och hur ser förutsättningarna i besluten ut, säger Emma Spak, sektionschef för sektionen för hälso- och sjukvård på avdelningen för vård och omsorg hos SKR, till tidningen.