På måndagen började bollen i avtalsrörelsen 2020 att rulla. Då lämnade Sveriges Kommuner och regioner (SKR) och Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, över det så kallade mål- och inriktningsdokumentet – arbetsgivarnas ingång i förhandlingarna.

Under våren ska man förhandla fram huvudöverenskommelser för 650 000 medarbetare i kommuner, regioner och kommunala bolag. Bland annat är det Läkarförbundet, Kommunal, Vision och Akademikerförbundet SSR som ska få nya centrala avtal.

Siffersatta avtal eller sifferlösa? Det kan bli en av knäckfrågorna.

SKR:s mål- och inriktningsdokument är gemensamt för hela avtalsförhandlingen, och är därför allmänt hållet utan att gå in på specifika yrkesgrupper. Men det framgår att man föredrar sifferlösa, långa avtal som ger regionerna frihet att anpassa arbetssätt och löner efter de lokala förutsättningarna. SKR vill inte heller ha några bestämmelser om lägstalöner eller individuellt garanterade löneökningar.

Varför vill ni ha ett sifferlöst avtal?

– Det grundläggande uppdraget för oss är att verka för lokal lönebildning. Anledningen är att alla våra arbetsgivare har olika förutsättning att bedriva verksamheten. Lokal lönebildning gör det möjligt för de olika arbetsgivarna att ta sig an de olika verksamheternas utmaningarna på det sätt som är bäst lämpat för just den verksamheten, säger Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKR till Läkartidningen.

SKR:s inriktning är att allt mer av lönesättningen ska ske i dialog mellan chef och medarbetare.

2017 gick ni ändå mer på ett siffersatt avtal med Läkarförbundet. Varför?

– Det är många delar i en förhandling. Då får man väga olika saker mot varandra. Facket får kompromissa på några av sina önskemål och vi på några av våra.

SKR vill även ha långa avtal. Enligt Niclas Lindahl är anledningen att det ökar förutsättningarna att planera verksamheten samt att det blir enklare att arbeta utifrån avtalen om det finns en långsiktig förutsägbarhet.

Vilka blir de stora knäckfrågorna tror du?

– Eftersom vi inte har inte fått Läkarförbundets yrkande än är det svårt att svara på. Men får vi in ett yrkande om att ha siffror i avtalet, så blir det så klart en match om det.

Läkarförbundet har testat både sifferlöst avtal och avtal med centralt bestämda löneökningar. Tidigare har man dragit slutsatsen att det är bäst med siffersatta avtal. När det senaste avtalet förhandlades fram 2017 krävde Läkarförbundet centralt bestämda löneökningar. Löneökningarna hamnade då i nivå med industrimärket.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, som även är ordförande i förhandlingsdelegationen, vill inte säga om man kommer att kräva ett siffersatt avtal även denna gång. Förbundet lämnar sitt avtalsyrkande till SKR på torsdag. Parterna kommer sedan ha sitt första förhandlingsmöte i mitten eller slutet av januari.

Inför förhandlingarna betonar SKR att kommunerna och regionerna befinner sig i en tuff ekonomisk situation. Sysselsättningsgraden i Sverige förväntas gå ner – och därmed skatteintäkterna. Samtidigt tros behovet av välfärdstjänster vara stort och problemen att klara kompetensförsörjningen kvarstå.

– Vi ser en vikande konjunktur, ökande arbetslöshet och sjunkande sysselsättningsgrad. Det innebär att det blir en inbromsning av skatteintäkterna. Det innebär mindre resurser när behoven ökar, säger Niclas Lindahl.

SKR räknar även med att sysselsättningsgraden i kommunerna och regionerna kommer att gå ner: »De senaste tio årens stadiga ökning av antalet sysselsatta inom kommuner och regioner kommer därmed att brytas«, skriver organisationen.

– Svaren framöver är inte att anställa fler. Utan vi måste hitta förutsättningar att arbeta med förbättrad produktivitet, effektivitet, införa ny teknik och nya arbetssätt. Avtalen måste stödja det och inte sätta hinder för den nödvändiga utveckling som behövs, säger Niclas Lindahl.

Förhandlingarna pågår tills en ny överenskommelse har nåtts. Det kommer också föras förhandlingar om de centrala avtalens gemensamma anställningsvillkor (de så kallade allmänna bestämmelserna). En del bestämmelser i avtalet är gemensamma med andra yrkesgrupper, och en del omfattar bara läkarna.

AVTALSRÖRELSEN 2020

Det är dags att förhandla om avtalet för Läkarförbundets medlemmar som arbetar i offentlig regi inom kommun- och landstingssektorn. Huvudmotpart är Sveriges Kommuner och regioner (SKR).

Läkarförbundets förbundsstyrelse fastslår yrkandena efter att förbundets förhandlingsdelegation, som består av förtroendevalda representanter för olika yrkesgrupper, har gett sina rekommendationer.

I december 2019 sägs gällande avtal upp. Nu har SKR lämnat sitt inriktningsdokument. På torsdag lämnar Läkarförbundet in sitt yrkandet. Därefter startar förhandlingarna.

En del bestämmelser i avtalet är gemensamma med andra yrkesgrupper, och en del omfattar bara läkarna.

Om parterna inte kan komma överens, kan Medlingsinstitutet kopplas in för att lösa tvisten. Inför varje avtalsrörelse kallar Läkarförbundet till konfliktombudskonferens för att gå igenom vad som gäller om parterna inte kommer överens.

När det centrala avtalet är klart fortsätter förhandlingarna lokalt om löneöversyn och frågor som kan regleras i lokala avtal.

DET NUVARANDE KOLLEKTIVAVTALET I KORTHET:

Avtalet med Sveriges Kommuner och landsting är treårigt och gäller från första april 2017 till sista mars 2020. Läkargruppen har garanterats löneuppräkningar med minst: 2,2 procent 2017, 2 procent 2018 och 2,3 procent 2019.

Avtalet innehåller också:

  • Höjning av ersättningar för bundenhet vid beredskap.
  • Gemensam partsöversyn av konstruktion och ersättningsnivåer i jour- och beredskap i syfte att åstadkomma ett hållbart, modernt och längre arbetsliv för läkare.
  • Partsarbete om att förebygga ohälsa.
  • Tydligare skrivningar om hur avsteg från rätt till övertidsersättning ska ske.
  • Förbättrade villkor för att kvalificera sig för föräldrapenningtillägg.
  • Starkare skrivning om förhandling av lön för AT-läkare.
  • Ökat ansvar för läkare att anmäla bisyssla till arbetsgivaren.
  • Taket för antal sparade semesterdagar sänks från 40 dagar till 30 dagar.
  • Ändrade regler vid turordning vid arbetsbrist och lokala omställningsmedel för att öka anställningsbarheten.
  • Ökad möjlighet att använda lokala omställningsmedel för att underlätta återgång i arbete vid sjukdom och under rehabiliteringsprocessen.