Det var i augusti som den högspecialiserade enheten för patienter med allvarligt självskadebeteende – landets första i sitt slag – öppnade på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra.
I november fattades dock beslutet att tillfälligt stänga avdelningen från och med den 20 december och placera de fyra då inskrivna patienterna på andra enheter inom psykiatrin.
Enligt Mathias Alvidius, verksamhetschef för Psykiatri affektiva i Göteborg, hade beslutet att stänga avdelningen bland annat att göra med problem när det gäller rutiner och praktisk handläggning.
På avdelningen erbjuds patienter ett tre månaders träningsprogram som bygger på dialektisk beteendeterapi, DBT. En metod som traditionellt använts i en öppenvårdsmiljö.
– Men det är en sak att ha öppenvård och en annan att drifta en avdelning dygnet runt. Där uppstod frågor som vi inte riktigt hade förutsett och som vi behövde arbeta igenom för att det skulle vara säkert och för att säkerställa att det finns rutiner för allting.
»En något bekymmersam bemanningssituation« bidrog också till beslutet.
– Det var ju den första enheten i sitt slag i Sverige och det blev arbetsmiljömässigt tungt för vissa av de personer som vi rekryterat. Det blev ett par sjukskrivningar på nyckelpersonal i form av sjuksköterskor. Det var lite osäkert hur vi skulle kunna ersätta dem kortsiktigt, säger Mathias Alvidius.
Han betonar att patientsäkerheten inte varit hotad.
– Vi kunde erbjuda vård, även om det kanske inte fullt ut var den vård som man initialt planerat för. Däremot har det utan tvekan varit en tuff period arbetsmiljömässigt. Som verksamhetschef ville jag ta hand om de problem som fanns innan det gick längre, fortsätter han.
På måndag den 3 februari öppnar alltså avdelningen på nytt.
Är problemen lösta nu?
– Ja, enligt den information som jag har. Både de ansvariga för avdelningen och personalen är inställda på att öppna. Det finns fortfarande en viss vakanssituation men den är inte större än att vi ska kunna upprätthålla drift på avdelningen. Vi har också lagt ganska mycket krut på att jobba igenom de här praktiska frågorna.
Enligt Mathias Alvidius kommer avdelningen ta emot två patienter till att börja med.
– Sedan kommer vi att behöva ta in patienter stegvis så att det inte blir för stor påfrestning på avdelningen initialt. Vår plan och ambition är att vi ska ha en långsiktig hållbarhet och kunna ge en god vård för de här patienterna framöver.
Det har tagit tid att få den här enheten på banan. Hur kändes det att behöva stänga efter så kort tid?
– Det var naturligtvis ett beslut som ur ett perspektiv inte var lätt att fatta, eftersom starten var försenad och den här vården efterlängtad, både hos patientorganisationer och på de psykiatriska verksamheterna. Samtidigt fanns det som jag såg det ingen annan realistisk möjlighet än att tillfälligt stänga för att långsiktigt få en stabil verksamhet, säger Mathias Alvidius och tillägger:
– Det optimala hade förstås varit att inte behöva stänga. Men då hade vi potentiellt kunnat hamna i en situation som både innebar brister i arbetsmiljö och i patientsäkerhet. Det ville jag inte riskera helt enkelt.
Som Läkartidningen tidigare berättat fanns för ett antal år sedan planer på tre nationella högspecialiserade enheter i landet för patienter med mycket allvarligt självskadebeteende. Patienter vars självskadebeteende oftast gränsar till livshotande och där annan psykiatrisk vård inte hjälpt.
Men när planerna strandade – eftersom regioner och landsting inte kunde komma överens om en gemensam finansieringsmodell för den här kostsamma vården – bestämde sig Västra Götalandsregionen för att ta saken i egna händer.
Självskadeenheten på Sahlgrenska har tio platser. Enheten tar emot patienter från Västra Götalandsregionen men har också avtal med Region Jönköpings län, Region Halland och Region Värmland.
