Svenska traumakirurger utbildas i Soweto

Ragnar Ang, överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhusets traumavårdsenhet, är drivande i det nya, långsiktiga samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och det sydafrikanska storsjukhuset. Från och med nästa år kommer kirurgerna från Västra Götaland att jobba i tremånadersperioder i Sydafrika. En åt gången åker och utlandstjänstgöringen ingår i deras obligatoriska arbetsuppgifter.

Sjukhuset ligger i Soweto, en våldshärjad kåkstad till Johannesburg, och har därför många patienter med skott- eller knivskador.

– Som regionalt traumacentrum har vi en bakjourslinje som behöver kompetensutveckling. På tre månader i Sydafrika exponeras man för mer penetrerande trauma än under en hel livstid som läkare i Sverige, säger Ragnar Ang.

I Sverige är penetrerande våld, som kniv- och skottskador, betydligt ovanligare än i Sydafrika. Men de senaste åren har de patientfallen ökat.

– Historiskt sett har Sverige för det mesta hanterat trubbigt våld. Men vi vet att det är en långsamt stigande trend av penetrerande våld med ungefär en procents ökning per år. Nu står det för ungefär 8–10 procent av allt trauma som registreras, säger Ragnar Ang.

En annan orsak till att de svenska läkarna åker till just Sydafrika är att de tillåts delta på ett relativt självständigt sätt i den sydafrikanska sjukvården. Många av kirurgerna i Västra Götalandsregionen har erfarenhet sedan tidigare av att arbeta i Sydafrika.

– Det går att jobba där som legitimerad läkare och är egentligen det enda tillgängliga sättet för oss att se trauma i hög volym. I USA skulle du till exempel inte kunna få vara i såret och jobba aktivt som kirurg, säger Ragnar Ang.

En annan anledning till att valet föll på sjukhuset i Soweto är enligt honom att de erbjuder ett bra utbildningsupplägg. Först får kirurgerna gå bredvid en sydafrikansk kollega under två veckor och kommer därefter att gå in på schemat som senior-ST eller opererande specialist.

– Man fasas in i det på ett bra sätt och har alltid en »senior consultant« i huset. Det är viktigt att vi åker dit för att utbilda oss under handledning, säger Ragnar Ang.

Vad hoppas ni få ut av detta?

– Praktisk färdighet. Men det är samtidigt en färskvara. Därför har vi ett fortlöpande kontrakt. Har du gjort dina tre månader, så repeteras det vart tredje år.

Det kommer i första hand att vara kirurger från bakjoursledet från det regionala traumacentret vid Sahlgrenska universitetssjukhuset som åker till Sydafrika. Men det finns även möjlighet för andra att göra det, enligt Ragnar Ang.

– Även kirurger ute på länsdelssjukhusen i regionen erbjuds att delta. Och jag har fått intresseanmälan från kirurger på sjukhus utanför regionen också. Det är inte helt otänkbart att någon av dem kan åka.

De svenska kirurgerna kommer inte att bo i Soweto, utan i ett lugnare område i Johannesburg.

– Trots att vi arbetar mitt i Soweto är det viktigt att få komma ifrån det. Det kommer också finnas möjlighet att ta emot familj och vänner. Tre månader är ändå en ganska lång tid, säger Ragnar Ang.

Du har själv arbetat på ett sjukhus i Kapstaden. Hur var det?

– Det var en stor kulturkrock. Man lär sig arbeta med mindre resurser och större volymer och man konfronteras med ett våldsamt samhälle, fattigdom och ett utanförskap.

För ett par år sedan organiserades traumavården i Västra Götaland om. Sedan dess är Sahlgrenska universitetssjukhuset navet i den regionala samverkande traumasjukvården. Sjukhuset fungerar som traumacentrum med huvudansvar och resurser för att driva utvecklingen av traumasjukvården.