Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har lett studien. Han beskriver fynden, som bygger på 589 individer, som ett genombrott.
– Jag tror att det här blodprovet kan användas kliniskt inom bara några år, säger han.
Det finns i dag två kända proteiner med koppling till Alzheimers sjukdom: betaamyloid och tau. Det nu aktuella testet upptäcker en fosforylerad variant av tau, P-tau181.
– Det vi visar i studien – och som är ett stort steg framåt – är att vi nu kan mäta fosfor-tau i blod, och att det fungerar nästan lika bra som i likvor för diagnostik av alzheimer. När vi mäter fosforylerat tau i blod kan vi skilja mellan alzheimer och andra typer av hjärnsjukdomar med liknande symtom.
Enligt Oskar Hansson innebär det att man på sikt kanske inte behöver göra lumbarpunktion vid utredning av patienter med kognitiv svikt, eller i alla fall på färre patienter än i dag. Förhoppningen är att det i många fall ska räcka med ett blodprov.
Enligt forskarna har testet både hög känslighet och specificitet. I studien upptäckte det runt 90 procent av alla fall av alzheimer, samtidigt som det gav få falskt positiva svar hos patienter med annan demenssjukdom.
– Sedan är det faktiskt så att vi räknar med att snart publicera resultat som visar att träffsäkerheten med en annan fosforylerad variant av tau är ännu bättre. Där kommer vi upp i en 95-procentig diagnostisk säkerhet, säger Oskar Hansson.
Enligt resultaten av den nu aktuella studien hade icke-dementa patienter med förhöjda nivåer av plasma-P-tau181 en tiofaldig ökad risk för att utveckla alzheimer under de kommande åren.
Enligt Oskar Hansson ska dock testet inte användas för att screena friska personer eller personer som bara är oroliga.
– Det ska vara för att komplettera utredningen för dem som har tydliga symtom och vill veta om de har alzheimer eller inte.
Studien genomfördes i specialistklinikmiljö. Men det är i primärvården som Oskar Hansson ser den största nyttan med testet.
– Där har man inte så mycket verktyg i dag. Skulle man ha ett träffsäkert test där det räcker med ett blodprov så tror jag att det kommer att hjälpa diagnostiken och göra att patienter i ökad grad får tillgång till de behandlingar som ändå finns. Likvorundersökning är fortfarande snäppet bättre, men det här förbättrar säkerheten jämfört med bara en klinisk bedömning.
Innan testet kan användas kliniskt i primärvården behövs dock studier som visar att det fungerar även i den miljön, enligt Oskar Hansson.
– Vi håller på med en sådan studie nu, säger han.
Han är också övertygad om att testet kommer att underlätta kliniska prövningar som utvärderar nya terapier mot sjukdomen.
Oskar Hansson och andra forskare har tidigare försökt ta fram en tillförlitlig metod för att mäta betaamyloid i blod.
– Men det har visat sig svårare än vi hoppades. När det gäller betaamyloid är inte skillnaderna så stora mellan friska och alzheimerpatienter. Med fosforylerat tau är skillnaden mycket större, vilket gör metodiken mycket säkrare.
