– Vi är precis i början av en flodvåg, och det kommer att komma en jättevåg, tror jag, framåt med en enorm brist på vårdplatser – kanske redan inom en vecka. Stockholm har 90 intensivvårdsplatser just nu och man tror sig kunna bemanna upp till 180. Att personal saknas är ett jättebekymmer, säger Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening.
– Det är helt befängt att inte Region Stockholm har masstest av personal. Se på de fördelar man haft i Sydkorea kring att snabbt få ett »ja« eller »nej« efter test och slippa hålla personal hemma i onödan. Nu har jag förstått att vissa regioner planerar att testa vid väldigt vida indikationer, men i Stockholm är skadan redan skedd.
Torbjörn Karlsson, tidigare ordförande i Upplands allmänna läkarförening, är upprörd över att Sverige inte klarar EU-rekommendationer om mer generösa provtagningsrutiner.
– Effekterna blir flera: ökad oro bland personalen, ökad risk för spridning och att statistiken blir felaktig. Särskilt i en stad som Uppsala, fylld av forskare och bioteknikföretag, är det ett underbetyg att kapaciteten för virusanalys inte alls räcker till, säger han.
I Västerbotten är personalbristen redan märkbar med regionanställda som stannar hemma vid minsta lilla symtom.
– Det är särskilt kännbart nu när vi även har influensa och allehanda förkylningsvirus som snurrar, med svårigheter att särskilja mot corona. Skulle vi då kunna få tillbaka medarbetare i produktionen inom 1–2 dagar efter testning i stället för som nu efter karantän i 8–14 dagar så blir det ett rejält personaltillskott, säger Cecilia Nordenson, ordförande i Västerbottens läns läkareförening.
Region Halland är en av de regioner som är mer generös med provtagning, men det är inte utan bekymmer.
– Enligt de senaste direktiven ska i alla fall doktorer ha möjligheter att bli testade vid symtom, men då har vi det problemet i ett långsmalt län att det kan ske endast i Halmstad och att det försvinner en hel del restid, drygt 20 mil för vissa, för att kunna bli testad, säger Anders Jönsson, ordförande i Hallands läkarförening.
Generellt får regionerna ändå godkänt för sättet att anpassa hälso- och sjukvården till en situation med omfattande allmän smittspridning.
– På det stora hela tycker vi att arbetsgivaren hanterat situationen väl och gjort en hel del bra förberedelser. Att det kan brista i exempelvis information som inte når ut på rätt sätt finns det ett överseende kring i en så extrem situation. Än så länge är vi kanske 1–2 veckor efter Stockholmsregionen i händelseutvecklingen och har inte samma skarpa läge, säger Emelie Hultberg, ordförande i Västra Götalands läkarförening.
Joanna Bergh, ordförande i Västmanlands läkarförening, är kritisk mot informationshanteringen, där vissa beslut inte nått ut till verksamheterna, vilket skapat en del frustration och merarbete.
Men i övrigt ser hon positivt på en rad planerade eller genomförda åtgärder. Region Västmanland ska bland annat använda sig av en snabbuppbyggd resursenhet där personal registrerar kompetens utöver ordinarie arbetsuppgifter för att kunna arbeta i andra delar av vården.
– Det kan exempelvis handla om att jag som gynekolog kan bidra med jobb på kirurgakuten. Man försöker hitta kreativa lösningar och tar situationen på allvar. Det handlar om allt från att skapa fler intensivvårdsplatser och att låta mobila team ge vård i hemmet i stället för sjukhusvård för multisjuka och äldre till att använda kompetens som i dag jobbar administrativt till att gå över till kliniskt arbete, säger Joanna Bergh.
I Region Jönköping beskriver läkarföreningens ordförande Bengt Hultberg situationen som lugnet före stormen. Neddragning av planerade operationer har frigjort 140 vårdplatser.
– Vi känner oss relativt väl förberedda med utrustning, och Höglandssjukhuset har bland annat helt nya respiratorer och kan använda de tidigare, säger Bengt Hultberg.
– Två saker tror jag är viktiga: tänk annorlunda och var beredd på mycket jobb. Tillfälligt kommer man att behöva tumma på skyddslagstiftning kring arbetstidslag och veckovila. Möjligen kan det bli så att regeringen i ett extremt läge utlyser undantagstillstånd, och då upphävs mycket av den lagstiftning som normalt gäller.
Lars Rocksén, ordförande i Ångermanlands läkarförening, är däremot kritisk mot det han ser som en brist på mental förflyttning inom ledningen för Region Västernorrland för att anpassa vården till en krissituation.
– Det har inte funnits en »sense of urgency« i ledningen. Kloka kollegor har en längre tid försökt signalera vad vi står inför men inte blivit lyssnade på, och därför befinner vi oss nu med kniven på strupen efter att ha missat viktiga förberedelser under en längre tid.
– Jag ser möjligheterna i Västernorrland att skala upp intensivvården som ytterst begränsade, och det från ett läge där den är gravt underdimensionerad. Vissa möjligheter finns att expandera in i operationslokaler för omvandling till intensivvårdsplatser, och i bästa fall kan det räcka, säger Lars Rocksén.
I Örebro tycker läkarföreningens ordförande Paula Wallmon att dialogen med regionledningen fungerat väl.
Men lokalavdelningen hade gärna sett att Region Örebro gått längre med att stoppa elektiv kirurgi för att kunna utbilda medarbetare från andra specialiteter i hanteringen av bland annat respiratorer.
Christina Sjöberg, ordförande i Läkarföreningar i väst, pekar på att bilden är komplex med generellt mycket arbete på akutmottagningarna och mindre tryck på vårdcentraler.
– Mycket har blivit annorlunda på sjukhusen med stängda entréer, inpasserande som kontrolleras och med tält utanför akutsjukhusen där patienter sorteras utifrån eventuella symtom på covid-19-infektion. Nya samarbeten är i sin linda, exempelvis med Försvarsmakten, där Sahlgrenska universitetssjukhuset kan få använda deras tält.
