Läkartidningen har tidigare rapporterat att läkare känt en stor oro för att olika regioner haft olika riktlinjer vad gäller personlig skyddsutrustning, och att dessa inte varit i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

I slutet på förra veckan rapporterade nyhetsbyrån TT att landets regioner enats om nya riktlinjer för vad gäller personlig skyddsutrustning. De nya riktlinjerna uppges innebära att det skydd som man behöver som standard är heltäckande visir, förkläde och handskar. Munskydd behövs inte alltid och heller ingen heltäckande klädsel. I de fall där det förekommer så kallad aerosolbildning, vilket kan uppstå vid sugning av luftvägar och bronkoskopi, kan annan utrustning behövas.

Det här har tolkats som en sänkning av kraven på skyddsutrustning och har fått vårdpersonal att reagera. På kort tid har en Facebook-grupp med namnet »#Vägrasänkahygienkraven covid-19« fått över 30 000 medlemmar.

Dessutom har en namninsamling under samma paroll samlat omkring 5 500 underskrifter.

»Under den rådande covid-19-pandemin, har regionerna kommit med sänkta hygienkrav, där det refereras till att man nu vet mer om hur viruset smittar. Inga referenser på detta har dock angivits«, skriver ST-läkaren Pouria Farsani som är initiativtagare till namninsamlingen.

I protestbrevet står också att vårdpersonalen nu tvingas gå emot både WHO:s och Folkhälsomyndighetens nuvarande rekommendationer, och att kravet är att de sänkta hygienkraven dras tillbaka.

I dag, måndag, meddelade dock Folkhälsomyndigheten att de uppdaterat sina rekommendationer kring skyddsutrustning.

Rekommendationen var vid tidpunkten för pressträffen »mer eller mindre klar« och ska publiceras under måndagseftermiddagen. Ändringarna har gjorts utifrån det uppdaterade kunskapsläget, sa Anders Tegnell vid pressträffen. I korthet:

  • Situationen avgör vilken utrustning som ska användas.
  • Riskbedömning i relation till vårdmoment ska göras av varje verksamhet, av arbetsgivaren i samråd med personalen.
  • Rekommendationen är generell. Den måste alltid kompletteras med en egen riskbedömning i arbetssituationen.

– Det här är det viktigaste vi har landat i de senaste dagarna. Det har pågått väldigt stora diskussioner och konsultationer om hur skyddsutrustningen för de som jobbar i hälso- och sjukvården ska se ut. Det är viktigt att man uppdaterar den allt eftersom kunskapsläget utvecklas när det gäller en ny sjukdom, sa Anders Tegnell.

Underlaget för rekommendationen är den kunskap och de erfarenheter som finns hittills, framför allt utifrån vad WHO pekat på, enligt Tegnell.

Rekommendationen ska vara ett slags bas för regionernas mer detaljerade rekommendationer, och ett arbete pågår nu inom Sveriges Kommuner och regioner (SKR) att tillsammans med regionerna omsätta rekommendationerna i regionala bedömningar.

– Det handlar inte om att sänka nivån på något sätt. Det är fortfarande en väldigt hög nivå på säkerhet för hälso- och sjukvårdspersonalen, vilket det måste vara i det här läget, sa Anders Tegnell.

Han poängterade också att rekommendationen inte är baserad på tillgänglighet av olika typer av utrustning, utan en generell rekommendation som sedan kan anpassas utifrån tillgänglighet.

Anders Tegnell fick en fråga specifikt om munskydd.

– Det framgår inte i detalj i vår rekommendation hur man ska arbeta med munskydd. Det är sådant som kommer att arbetas fram i samarbete mellan regionerna och SKR. Vi pekar på de underlag som finns. Det är jätteviktigt att få med sig personalen och skapa ett förtroende och därför är det viktigt att göra arbetet ute i regionerna tillsammans med personalen, facken och de arbetsmiljöansvariga på plats så att man får fram något som alla kan känna sig nöjda och trygga med, och det kommer kanske att landa lite olika. Men vi hoppas på en hyfsad samordning, sa Anders Tegnell.

Sverige har nu drygt 4 000 bekräftade fall av covid-19 varav 146 har avlidit. Och kurvan pekar uppåt.

– Kurvan för antalet nyinlagda ser lite flack ut, men det betyder inte att trycket på sjukvården är lågt, utan tvärtom. Det kommer hela tiden in många nya patienter, och ganska få skrivs ut, så det betyder att det är ett väldigt högt tryck på IVA framför allt i Stockholmstrakten. Och de gör ett jättejobb, sa Anders Tegnell.

Sett till hela landet har 306 personer hittills vårdats på intensivvårdsavdelning, även om siffran döljer en viss eftersläpning på några dagar.

Från och med i dag ska det också gå att registrera uppgifter om kvantitet och beläggningsgrad i Intensivvårdsregistret för de »expanderade« intensivvårdsplatserna, inte bara för de befintliga. Det berättade Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen. De uppgifterna blir värdefulla när Socialstyrelsen ska samordna tillgången på IVA-platser, sa hon. Just nu finns kapacitet fortfarande kvar i samtliga regioner, även om allt fler nu får intensivvård.

Socialstyrelsen fortsätter sitt arbete att säkra skyddsutrustning, berättade Taha Alexandersson också. Leveranser kommer in, men de går direkt ut till regionerna. Det är 24 timmar och max 48 timmar som kan mötas av Socialstyrelsen. Något beredskapslager kan inte byggas upp nu.

Samtliga regioner arbetar i stabs- eller förstärkningsläge enligt sina katastrofmedicinska beredskapsplaner. Alla 21 regioner genomför enorma omställningar, enligt Taha Alexandersson.

– Regionerna har dragit ner på elektiv kirurgi, byggt om operationssalar till IVA-platser, byggt covid-19-avdelningar för att förbereda sig, och man omskolar och omplacerar personal.

Hon lyfte fram detta för att poängtera hur belastad sjukvårdspersonalen redan är och att varje regions planering baseras på regionens invånarantal.

– Utifrån de dagliga bedömningar som Socialstyrelsen gör vill vi vädja till alla som kan avstå från resor i påsk att göra så. Många vill ha styrning, men vi jobbar inte så. Vi vädjar att vi inte ska belasta regionerna ytterligare. Det är samma personal som ska hantera de skador som kan uppstå vid andra typer av olyckor, sa Taha Alexandersson.

Lär mer:

Regionerna överens om riktlinjer för skyddsutrustning

Läkarförbundet kräver svar om kortärmad skyddsutrustning

Regelverk mjukas upp för att förse vården med skyddsutrustning