– Den fortsatta minskningen av de allvarliga bristningarna under 2018 gör att vi nu kan tala om en tydlig nedåtgående trend nationellt. Det är fler förstföderskor än omföderskor som drabbas av allvarliga bristningar, men de minskar i båda grupperna, säger Henny Rydberg, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen har granskat utvecklingen mellan 2013 och 2018. Under åren har andelen kvinnor som drabbats av allvarliga brister i bäckenbotten (grad tre och fyra) minskat från 3,6 procent till 2,6 procent.

Socialstyrelsen ser den ökade uppmärksamheten kring skadorna som en förklaring till den positiva trenden. Sedan 2015 pågår en statlig satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa i form av statsbidrag och överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och landsting. Under 2018 fördelades 1,8 miljarder kronor i statsbidrag.

Enligt Anna Sandström, föredragande läkare på Socialstyrelsen och specialist i obstetrik vid Karolinska universitetssjukhuset, har frågan tidigare varit i skymundan. Tack vare mer resurser och fokus på problemen har mycket skett.

– Konkret handlar det om mer standardiserade utbildningsprogram i förlossningsvården. Man arbetar också med åtgärder som långsammare framfödande och olika handgrepp och förlossningsställningar. Bättre diagnostik och direkta men även långsiktiga åtgärder för dem som ändå drabbas har också minskat lidandet för många kvinnor, säger Anna Sandström i pressmeddelandet.

Men skillnaderna mellan regionerna är fortsatt stora. Region Västerbotten och Sörmland ligger högst 2018, med 3,5 respektive 3,6 procent allvarliga bristningar. Gävleborg har minst andel drabbade kvinnor, 1,2 procent.

När det gäller andelen gravida som skrivs in vid mödravården med övervikt eller fetma syns en fortsatt ökning. Andelen kejsarsnitt låg på ungefär samma nivå 2018 som tidigare år.

Läs mer:

Förlossningsvården har blivit bättre