Arbetet med dokumentet började för några veckor sedan när Socialstyrelsen såg att vården, med anledning av det nya coronaviruset, skulle kunna hamna i ett läge där behovet av intensivvårdsresurser kräver tydligare prioriteringar.

Det uppgav Thomas Lindén, chef för hälso- och sjukvård på Socialstyrelsen, vid Folkhälsomyndighetens pressträff på torsdagen.

Han ville dock betona att det inte handlar om prioriteringar utifrån några nya principer.

– De principer vi ska utgå ifrån är de välkända, inarbetade och demokratiskt beslutade principer som vi sedan länge har haft. Vi har valt att förtydliga det och ge lite anvisningar i det här dokumentet.

Enligt Thomas Lindén handlar det om människovärdesprincipen, som bland annat anger att prioritering inte får ske utifrån social situation eller ställning, inte heller utifrån eventuella funktionshinder eller utifrån hur många år en person har levt.

Den andra principen är behovsprincipen som betyder att den som har störst behov av en åtgärd ska ges företräde, samt att åtgärder i första hand ska ges till den som har störst nytta av dem.

Det innebär till exempel att prioritering inte ske utifrån patientens kronologiska ålder. Däremot är det tillåtet att ta hänsyn till patientens biologiska ålder.

Socialstyrelsen konstaterar i dokumentet att en extraordinär resurssituation kräver större restriktivitet för att inleda eller fortsätta med intensivvård än i normalfallet. Och i ett sådant läge blir den biologiska åldern mycket viktig.

Flera faktorer kan påverka bedömningen av biologisk ålder, exempelvis antalet vitalfunktioner eller organsystem som sviktar samt hur många andra sjukdomar patienten samtidigt lider av.

– Vi vill trycka på några saker man kanske speciellt måste tänka på. Till exempel trycker vi på att man måste bedöma hur bräcklig en patient är, om den har förutsättning för att klara av en intensivvård som är kroppsligt väldigt krävande och om patienter har förutsättningar att komma tillbaka till ett liv efter intensivvårdstiden.

En annan sak som Thomas Lindén framhöll är att man löpande måste utvärdera om behandlingen har effekt.

– När man bedömer att den inte har effekt måste man kunna ompröva och avbryta en sådan behandling också.

Enligt Thomas Lindén är dokumentet dock inte särskilt konkret, eftersom det behöver kompletteras med lokala riktlinjer.

I dokumentet finns också ett avsnitt om hur man kan stödja de människor som i sitt dagliga arbete har att göra de här prioriteringarna, och hur man kan minska den etiska stressen.

Det handlar bland annat om öppet samarbetsklimat, möjlighet till återhämtning och vila samt samtalsstöd och handledning.

Samtidigt var Thomas Lindén noga med att peka på att det är aktuellt att tillämpa dokumentet och principerna för prioritering av intensivvårdsresurser först när alla ansträngningar har gjorts för att utöka kapaciteten.

– Just nu har vi inte en sådan kapacitet och en situation där vi behöver prioritera så skarpt som dokumentet är avsett för. Men det kan hända att vi kommer dit. Det går inte att säga när, men vi är närmare den situationen än när vi fattade beslut om att ta fram det här dokumentet.

Ta del av dokumentet »Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden«