Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har i en rapport summerat myndighetens iakttagelser från förra året. Rapporten bygger bland annat på en analys av uppgifter från Ivo:s tillsyn- och tillståndsärenden, men också på offentlig statistik och öppna jämförelser.
– Det är tydligt i Ivo:s tillsyn att de stora riskerna och bristerna inom vården och omsorgen finns på systemnivå. När styrning och organisering inte förändras i samma takt som befolkningens behov, uppstår det glapp där patienter och brukare kommer i kläm. Det kan exempelvis visa sig genom en lång väntan på olika vård- och omsorgsinsatser och att patienter, brukare och närstående själva får ta ansvar för att samordna vården och omsorgen, säger Sofia Wallström, generaldirektör för Ivo, i ett pressmeddelande.
I rapporten lyfter Ivo fram ett antal övergripande slutsatser. En är att brist på personal och kompetens försämrar kvaliteten och säkerheten i vården och omsorgen. Ivo pekar bland annat på att det fortsatt är ett problem att oerfarna AT-läkare får arbeta självständigt utan handledning på akutmottagningar.
Av de 135 lex Maria-ärenden som Ivo avslutat mellan den 1 januari och den 3 oktober förra året inom området akutmottagningar handlar 17 beslut om att en AT-läkare självständigt förväntas klara av det arbete som utförs av legitimerade läkare.
Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att patienter inte får rätt diagnoser, att symtom misstolkas eller att patienter skickas hem för tidigt.
Ivo ser också en ökande trend vad gäller oskicklighet i yrkesutövningen. Oskicklighet i yrkesutövningen förekommer i 46 procent av de ärenden där Ivo riktat kritik mot hälso- och sjukvårdspersonal. Antalet kritikbeslut gällande oskicklighet har under januari till september förra året ökat med 50 procent jämfört med motsvarande period 2018.
Läkare och sjuksköterskor står för den största ökningen, men enligt Ivo är det oklart vad ökningen beror på.
En annan slutsats i rapporten är att det finns brister vad gäller personcentrering och samordning. Enligt Ivo finns återkommande brister vad gäller samordning mellan primärvård och övrig specialistsjukvård. 11 procent av ärendena i Ivo:s analys handlar om just det.
Dessutom rör 23 procent av de analyserade lex Maria-anmälningarna inom den psykiatriska specialistvården brister i samverkan.
Ivo ser också flera utmaningar vad gäller ledningen och styrningen av vården och omsorgen. Bland annat pekar myndigheten på att 19 av 21 regioner överskred sin sjukvårdsbudget för 2019. En välfungerande ekonomistyrning ger enligt Ivo förutsättningar för både stabilitet och kontinuitet.
En annan slutsats är att det är svårt att nå en god tillgänglighet och jämlik kvalitet. Här pekar Ivo på att vårdgarantin till primärvården och till operation eller åtgärd i specialistvården inte uppfylls, samt att det är långa väntetider till såväl barn- och ungdomspsykiatrin som till akutmottagningarna.
Under 2019 tog Ivo emot 2 270 lex Maria-anmälningar. Det är en ökning jämfört med 2018 då motsvarande siffra var 2 008. Klagomålen på hälso- och sjukvården ökade också, från 5 511 år 2018 till 6 014 år 2019.
Däremot gjorde Ivo något färre anmälningar av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) under 2019 jämfört med 2018.
Ivo ska varje år lämna en rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn, tillståndsprövning och klagomål under det föregående verksamhetsåret.
Rapporten »Vad har Ivo sett 2019« finns att ta del av här.
