– Vinsterna är enorma. Det skulle vara oetiskt att inte skjuta till de resurser som behövs för att genomföra det här, säger Ola Bratt, ordförande i vårdprogramgruppen för prostatacancer.
Hos män med förhöjt PSA-värde har det hittills varit rutin att genomföra biopsier av prostatakörteln, även om ultraljudsundersökning eller palpation inte gett misstanke om cancer.
På senare tid har dock stora välgjorda studier visat att magnetkameraundersökning före eventuella biopsier både är bättre för patienterna och sparar resurser för sjukvården.
Nu uppdateras det nationella vårdprogrammet för prostatacancer. Och där rekommenderas alltså övergång till MR-baserad diagnostik med riktade biopsier hos män med måttligt förhöjt PSA.
Först efter MR-undersökning ska patienten träffa en urolog för klinisk undersökning. Enbart vid misstanke om cancer ska vävnadsprov av prostatakörteln sedan tas, och då riktat mot misstänkta förändringar.
I det standardiserade vårdförloppet för prostatacancer förlängs maxtiden från remiss till besök hos urolog med sju dagar – till totalt tre veckor – för att möjliggöra MR-undersökning.
Med den nya modellen kommer omkring en tredjedel av männen med förhöjt PSA slippa genomgå biopsier, som både är obehagligt och kan orsaka infektioner.
Runt 250 färre män per år kommer att behövas läggas in på sjukhus för en allvarlig infektion efter biopsier, enligt Ola Bratt.
– Men den allra största vinsten är att 1 000 färre män per år kommer att bli cancerpatienter. En femtedel av dem som vi i dag biopserar för att hitta en allvarlig cancer visar sig i stället ha en beskedlig cancer. De blir alltså cancerpatienter som ska följas hela livet i onödan, säger han.
Ytterligare en vinst med tillvägagångssättet är att möjligheten att hitta fler fall av allvarlig cancer i ett tidigt skede ökar. Det är också något som en amerikansk studie som publicerades i New England Journal of Medicine så sent som under onsdagen ger ytterligare stöd för.
Den nya strategin kommer dock att sätta press på sjukvården. 3 000 fler magnetkameraundersökningar av prostatakörteln än i dag kommer att behöva göras i Sverige varje år.
– När man bryter ned det på alla MR-enheterna så är det inte någon flodvåg vi pratar om, men det är en ökning som märks, säger Ola Bratt och fortsätter:
– Det måste skapas resurser på MR-avdelningar. Det måste också utbildas läkare med kompetens att bedöma MR-bilder av prostata. Det är en satsning som måste göras på MR-sidan, men vinsterna i andra änden är gigantiskt mycket större.
12 miljoner kronor per år beräknas de 3 000 extra MR-undersökningarna per år kosta, enligt en konsekvensanalys i vårdprogrammet. Samtidigt uppskattas bland annat färre biopsier och färre män som blir cancerpatienter livet ut medföra besparingar på runt 38 miljoner kronor per år.
– Det finns en stor osäkerhetsmarginal i den uppskattningen. Men det är tydligt att det är många gånger fler miljoner som sparas än vad som ska satsas.
När tror du att regionerna kan genomföra det här?
– Det är rimligt att förvänta sig att det tar en bit in på nästa år innan allt är på plats. Jag är nöjd om det här är fullt genomfört under 2021, säger Ola Bratt och tillägger att vårdprogrammet öppnar för att man till en början ska kunna selektera vilka patienter som ska göra en MR först.
Finns det en risk för undanträngningseffekter?
– Ja, det finns det. Det är ju inte bara vi som vill ha mer MR. Det är många, både cancerutredningar och utredningar som inte har med cancer att göra som vill komma åt MR-maskinerna. Säger vi nu att vi har väldigt hög prioritet, att MR gör väldigt mycket nytta, så får ju andra grupper stå tillbaka – på kort sikt i alla fall.
Just undanträngningseffekter – och värre än dem som beskrivs i vårdprogrammet – finns det farhågor om i Region Stockholm. Det finns även farhågor om att de ekonomiska konsekvenserna samt effekterna på kompetensförsörjningen kommer att bli större.
Det framgår av ett tjänsteutlåtande i januari till vårdens kunskapsstyrningsnämnd från Magnus Thyberg, chef för avdelningen för strategiska vårdgivarfrågor på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Där framgår också att »Region Stockholm inte kan ställa sig bakom vårdprogrammet eller standardiserade vårdförloppet för prostatacancer i dess nuvarande utformning eftersom konsekvensbeskrivningen är otydlig«.
– Vi misstänker att fler än vad som anges i vårdprogrammet kommer att få MR. Vi säger inte att det här är dåligt eller att det inte är prioriterat. Men vi kan inte riktigt bedöma konsekvenserna utifrån det här underlaget, säger Magnus Thyberg till Läkartidningen.
– För oss är det viktigt att alltid göra bedömningar som ser till alla patientgrupper bästa, det är därför vi vill ha mer underlag. Vi tycker det vore bra med en mer utförlig nationell konsekvensanalys, fortsätter han.
Häromdagen fastslog Regionala cancercentrum i samverkan det nationella vårdprogrammet och standardiserade vårdförloppet.
– Vi kommer självklart stå bakom och följa det här när det är beslutat, säger Magnus Thyberg.
Enligt Ola Bratt har responsen från övriga regioner varit positiv.
– Många är naturligtvis bekymrade för hur man på kort sikt ska skapa de här resurserna. Men de tycker att det är viktigt att göra det här.
Planerat publiceringsdatum för det nationella vårdprogrammet och det standardiserade vårdförloppet för prostatacancer är 17 mars. Enligt Ola Bratt innehåller slutversionen inte några stora förändringar gentemot remissversionen, som man kan ta del av här.
