Utredning vid könsdysfori kan koncenteras till färre platser

Arbetet med den nationella högspecialiserade vården går vidare. Nu har ytterligare 13 sakkunniggrupper tagit ställning till vad de anser ska bli nationell högspecialiserad vård och vid hur många enheter den ska bedrivas. Förslagen har skickats ut på remiss.

Bland annat föreslås psykiatrisk och endokrinologisk diagnostik och utredning samt viss behandling vid könsdysfori bli nationell högspecialiserad vård och bedrivas på fyra ställen i landet.

Tre av enheterna ska ansvara för könsbekräftande genital kirurgi, och en av dem ska även ansvara för stämbandskirurgi.

Psykiatrisk och hormonell utredning och behandling av patienter med könsdysfori bedrivs i dag huvudsakligen på åtta enheter i Sverige. För personer under 18 år sker utredning och behandling vid sex enheter.

Redan i dag görs genital könsbekräftande kirurgi på endast tre sjukhus i landet; Linköpings universitetssjukhus, Nya Karolinska i Solna samt Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Enligt sakkunniggruppen finns det dock sådant som bör finnas i varje sjukvårdsregion för personer med könsdysfori. Det gäller till exempel mastektomi och bröstplastik samt fertilitetsbevarande behandling. Samtidig psykisk ohälsa ska utredas i hemregionen, enligt sakkunniggruppen.

Även vård vid svårbehandlad ätstörning föreslås alltså bli nationell högspecialiserad vård. Den aktuella sakkunniggruppen vill se fem enheter för vuxna finnas i landet, varav tre även ska kunna ta hand om barn.

I dag finns cirka 60 enheter i landet som behandlar patienter med ätstörningar. Av dem är ett tjugotal allmänpsykiatriska mottagningar för barn eller vuxna, medan resten har specialiserade ätstörningsteam.

Sakkunniggruppen bedömer att gruppen svårast sjuka har ökat under de senaste åren, vilket gäller även barn med svårbehandlade ätstörningar. Enligt sakkunniggruppen kan en koncentration av vården leda till betydligt bättre behandlingsresultat när det gäller de här patienterna.

Även svårbehandlat självskadebeteende föreslås bli nationell högspecialiserad vård. I det här fallet ska vården bedrivas på tre ställen i landet. Två av de enheterna ska även kunna ta emot barn.

Som Läkartidningen berättat finns landets hittills enda högspecialiserade enhet för mycket svårt självskadebeteende i dag på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.

För ett antal år sedan fanns planer på tre nationella högspecialiserade enheter i landet för patienter med mycket allvarligt självskadebeteende. Patienter vars självskadebeteende oftast gränsar till livshotande och där annan psykiatrisk vård inte hjälpt.

Men när planerna strandade – eftersom regioner och landsting inte kunde komma överens om en gemensam finansieringsmodell för den här kostsamma vården – bestämde sig Västra Götalandsregionen för att ta saken i egna händer.

Enheten tar emot patienter från Västra Götalandsregionen men har också avtal med Region Jönköpings län, Region Halland och Region Värmland.

Ta del av sakkunniggruppernas förslag. Sista dag att lämna synpunkter på förslagen är 18 maj.

Inom ett antal områden har arbetet med att koncentrera vården till ett fåtal enheter i landet kommit längre.

Redan i slutet av mars fattar nämnden för nationell högspecialiserad vård beslut om vilka som får bedriva viss vård vid endometrios, viss vård vid trofoblastsjukdomar respektive åtgärden Exit – en avancerad form av kejsarsnitt.

I maj fattar nämnden också beslut om vilka som får bedriva nationell högspecialiserad vård vid förvärvad ryggmärgsskada.